Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
Hertttatt: Gif dia tillfreds Lintttt ett öaotti !
blick. — Hör ps! För att i ttåtton tttott toisa
mitt tacksamhet för det toiittliaa bemötande tvi
rönt hos er, toill jag förtälja er ett nyhet,
sotet mycket totde gläds.t er. Dettna Rosettfelt,
Edward Nosettfelt — —- —
Hanna: Ja, ja så hette hatt, ntitt egett
älskade Edwards
leftoer hatt litttttt, htoar sinnes hatt då? sag
för all del!
Htoad toet tti ont hottotan
Bartel: Httstru, afbryt ej herrn i des-
berättelse.
Hertttattt Edward Rosettselt leitver ännu
och befinner si.t rått toal. Hatt är tör när-
tvarattde pretttier—löjtttattt och ett at« de tappra-
ste officerare, tvår flotta har att ttpptoisa.
Vaktel: Jag hoppas, ntitt herre, att ni
is dtiitver gäck med ost.
«- Hertttatt: Wid mitt ära, jag talar ett-
dast sanning.
Htt tt tt a: Gttd tvare otid och ära. — Mätte
den lyckan förunnas tttia att iinttn en gång
fä sk bottom.
Bartel: Också jag öststat intet högt-,
att ätttttt så skåda bottom innan satt dör.
Edward: (med rörd stämma) Otir är han,
här ät hatt, mina bältet och alsiade tystast-t-
re! Hse Piag, för att till ett rittaa telktttts
tta utbetala den stora sittld, lnoartned eder avd-
hke belastat miss — watt otttsantnarOattttatherts
llgt tysta-de henne.)
ätt
Hanna: Hwad, denna ståtliaa herre, skulle
svara tttitt Edtvardl Ja så ät det, · hatt ät
detl Ja, jag ser-, ntt sir-st ser jag att så är!
Baruk O, mina gamla ögott, htoad
fett J! — tttt känner jaa äftoett igett hans
stå-uttal ladan utsträcker sttt ltattd, hktttett Edet-ned bäs-
ttgt fanttt och trycker tlll sitt btöst.)
« Edtoaede Gode gatttle, mätte du ttttttta
se mig lita tydligtssotttgtiag ttttxser eigl
Bartel: Himlen toare loitoad. dn är Ed-
stvard Rosenfelt och dermed är jag nösdl
H a tt tt a: Htoiltett lycklig raz, htoitkett lyck–
lig dags —-
Edtvard: Föll dett tanken nåaottsin
i hagett, att jag sittlle haftott atö. ttt bort ekf
Bartol: Å nej, sat aldria tet, ita kättde
bättte tttitt Edward Rosettselt; — men ltnrtt
ck
tlättae sedatt är det, sottt dtt reste iitktrt oßf
Hatttttu Nästa pittzlst tootedet precist sent-
tott åk.
Edward: Och desta femton är har jag
heltochhslltt tillbragt tttom fadertttslattdetz först
för tre toeckor sedan beträdde tnin sot åter fö-
törsta gängen hemmets jord!
Vaktel: Och fä fort tid efter er åter-
komst, tvar ni god och uppsökte ost gamles
Hantteu Ack, hivad det liar bliftoit för
ett stor och ståtlia herre at· ntin Eoto.tro; men
ännu ler hatt lika tttildt ost- beb»ttlt.,1t font il
sitt barndom; — Ja, far, jta önskade du
kittlat tydligt kttttde se hottottt
Vaktel:
sie önskan; men htoad står att aoraol —- Hatt
ir dock här, ock det är hatts ttand itu nn
— Htvar är dett andre gode
Det toore äftoett mitt innerliga-
trvcker i mitt.
hemt?
Herntatt: Här — och iaa stattar mig
lycklig att få mata ett toizttte till eder glädjes
Edward- Dentta herre hat i mån-ta år
(toarit min bästa och itttterliaafte tvätt; och ente-
datt hatt egt förmögenhet och s« toarit fattig
hat jag ttttder ntitt tsottstetid af honom ätnin-
tit många och otvärderliaa tjenster.
Hanna: Gad wälsiztte och belöne honom
dersörel
Edward: Det sårar mia djupt, när jag
betänker det armod och de beiytttttter ni ttttdet
tiden måst utstä; — nu stola de docktottra flats
och intet ord numera ont sattighuset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
