Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
drottning, eller en lartv, eller ett puppa till en
sådatt och införa den i den sorgsna kttpatt, så
blir det åter lif i denna. Ester ett kort tid
erkänna biett den nya drottningett såsom sitt
herrskarinna, och föda och behandla hetttte så-
fom ett infödd drottning.
Kan liktoäl en bi-egare icke ersätta förlit-
stett, så inträffar ofta det fall, att biett sjelftoe
förstå att hjelpa sig, ottt i cnpatt blott finnas
några äntttt icke utkläckta arbetsbi-ä,1g.
J detta fall skynda sig bien att förstöra
dessa celler oeh bygga nted ofantlig istver i
stället för dessa flera drottning-celler, i htvilka
de lägga arbetsbiiåggett, htvarttr eljest blott
aebetsbitt skulle utklåckas5 men gettom den ser-
skilta näring, sottt de giftva de tttkruptta lar-
toerna, förtoaudlaö deras natur och det blif-
toer af dettt drottninglartvcr och drottnings-up-
por och slutligen hon-bin, som bliftoa frunt-
satnina,tlägga ägg och ttted ett ord antaga en
drottnings hela natur och alla egenskaper-. Till-
ochnted den mest skärpta iakttagelse har icke
förmått, att upptäcka ringaste spår till skillnad
mellan ett sådatt artificielt frambragt drottning
och en naturlig.
Bien förstå derföre en konst, htoarottt tvi
icke huftva den aflägsnaste föreställning; de
förmå efter behag förtvandla ett könlös, ofrugt-
sam tvarelse till frugtsatn.
Wi haftoa nu talat ont biens samhällslii
och gjort en utförligare framställning af des:
kretslopp, emedan biens lii tydligast toifar oß
sattthålls-ittstinktetts wäsende.
Matt har framställt biett såsottt begåftvade
med synnerligt förstånd, och mycket har ntatt
också uppdiktat ont dem; mett den öftverdrist
fottt matt finner ttti skildringartte af biens l«s,
har sanningsettligt ofta sitt grund deri, att tttatt
gjort ett falsk tillämpning af inrättttingartte i
mattaste-mas sen-chattens ett besitta-is stretat-
lattden. Htvad toi se i hietts fatnhällslif är
i högsta grad beundranstoätdt, tttett det är lik-
toäl blott instinkten, som derföre är förmå-
nittgstoärd, emedan tvi icke kunna förklara
hemligheten af densamma. Samhälloinstinktett
är ett annan instinkt, ätt de tvi hittills tagit i
betraktande. Deß egendomlighet består deri,
att dett bestämmer ett stor mängd djurs hand-
lingar och gör dem tfenstbaret för ett toißt än-
damål; den är ett eget slags instinkt och, om
ntan så tvill, ett instinkt as högre slag. Mett
då tnan gertta derutittttatt toill fe förståttd, d.
to. s. en fri, ntedtoetett toilfa hos bien, få har
tttatt just minsta orsak dertill hos dessa djur,
emedan just förståndet allramittst skulle förmå
alla ·biett att företaga samma hanling på ett
och samma minut, tttan långt förr skulle toifa
sig toerksatnt på ett annat sått hos det etta
biet ätt tet andra.
Men att uti djurens instinkt så mysket fö-
rekommer, sont har likhet med ntenniskornao
görattde och låtande, beror ieke det-af att dju-
ret eger ett fri ffälskraft, som handlar efter
beräkning och öftoerläggnittg, tttatt deraf, att
instinkten ej heller saknas hos menniskorna, och
att många inrättningar ttti menniskofatnhället,
htoilka till utseendet äro fritoilliga, liktoäl haf-
toa en inre orsak, font instinktmäösigt dtittoer
ntenuiskorna till fåoatta inrättntngar.
is. Myrornas samhällslif.
Myrornaä samhällslif år ätttttt mera in-
toeekladt ätt bietts och i månget affeettde ännu
underbarare. Äftoeu här leftoa i ett koloni
alltid tre slags djttr af fatttttta art: hannar,
honor oeh könlösa. Under det de båda förra
ursprungligen äro försedda med tvingar, saktta
de könlöstt sådana och utföra ensamme alla för
det getttettsantnta bästa behöfliga byggnads-ar-
betett ttttder fordett. De betvingade hannar-te
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
