Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
det förut omnämnda, knäppande ljud uppstår,
bwilket genast bestvaras från det inre af kågs
lan och alla underjordiska hålor och gångar
nted en htvåsning, och efter ett sådant tecken
påskyndas arbetet med fördubblad iftoer och
hastighet. Ett nytt angrepp förändrar genast
stenen. Så snart ett slag träffar boet, ila ar-
betarne med största skyndsamhet ned i de rör
och gallerier, af hwilka detsamma är genom-
draget. Jnom få sekunder åro de alla för-
fwunna, och soldaterna framstörta nu lika så
talrika och håmndgiriga som förut. Finna de
ingen fiende, så tvånda de toanligen tillbaka
inom hus, och sirar derefter toisa sig arbetar-
ne, försedda nted tillbehör, och arbeta lika if-
rigt som förut, med några soldater, hår och
der, ibland sig, och dessa sednare haftoa åter
samma åliggande som förut, att en eller an-
nan af dem giftoer sdet tecken, hwarigenom ar-
betet påskyndas.
På detta sätt kan man, så ofta man tvill,
få soldaterna eller arbetarne att utkomma, och
man skall säkerligett alltid sinna, att den ena
klassen icke inlåter sig i strid, eller den andra
att arbeta, huru stor nöden än må wara.
Tessa djurs tapperhet och hårdnackade mot-
stånd göra det ytterst stvårt att noga tun-ta få
betrakta det inre af deras bostad. Soldaterna
fäkta till det yttersta och förstoara htoarje tum
af deras mark så toäl, att ingen menniska,
utan att förlora för mycket blod och utsätta
sig för de iiinbaraste smärtor, kan komtna dem
nära. Ockiå katt deras bostad icke lått för-
sättas i ett sådant låge, att man kan öfwer-
skåda deß inre delar; ty under det soldaterna
först-para utantoerken, tillsperra arbetarne alla
toägarne i det inre och igenfylla de många
galleriertta och genomgångarnc, sant leda till
de olika cellerna och isynnerhet till den kungli-
ga. De fylla förnämligast tillgångarne till
den kungliga cellen så konstmåssigt, att de ut-
ifrån haftoa utseende af en lerklump och itke
kttnna igensinnas af annat, ån af den mångd
arbetare och soldater, hwilka besinna flg kring
dem. Lyckas man liktvtil att åtkomma den
kungliga cellen, så uppstår en otrolig rörelse
och werksamhet bland de siere hundra tjenare,
som wanligen besinna sig i huftvudgemaket
bredtoid det kungliga paret. Alla löpa med
ytterligaste bekymmer kring konungen och drott-
ningen, bringa dem föda, sörja för deras ägg
och förstoara dem till det yttersta.
St. Egendomligheter hos de könlö-
fa djuren.
Wi haftoa redan nämnt, att just den högst
utbildade kottstfärdighets-instinkt finters hos de
i stora samhällen leftvande djur, och hufwud-
sakligen då detta samhälle har en karakter af
organisation, så att tillika en delning
af arbetet eger rum. Underligt är det, att
sådant förekommer inom djurtverldett endast
der de flesta inditviderna i samhället tillhöra
ett könlöst slägte. Derigenom tvill det synas,
som om naturen, htvilken nekat dessa djur
fortplantningsdriften, i stället begåftvat dem
med en annan drift, font giftoit deras tillma-
ro, på sått och tvis, ett högre toårde.
Wi haftva sett detta hos bien, myrorna
och termiterna, mett kunna icke anföra något
exempel, der dylikt eger rum hoß andra, icke
könlösa djur. Det utomordentligt underbara
man eljest alltid berättar ont båftoern, har i
sednare tider tvisat sig toara en stor öftoerdrift.
Wi hafwa åsatt att framäålla något syn-
nerligen egendomligt, just hos dessa könlösa
djur.
Det år·utom ttH twifwel, att fast dei
samhälle leftvande djuren besitta konsten att
göra sig begripliga för hwarandraz men det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
