Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
Fjerde afdelningen.
S e e n i.
idrott-garnet bostad. Drottqarne taga sitta tomma
fikar och verktyg for att gä ett. Snöbtoltan städar wid
torpet-)
Första divergen.
Nu gå toi till tvätt arbete och komma-icke
hem förrän i afton; emellertid städar du alla
rummen och tillagar maten. tksdisvdt) Men
passa på, att du tager dig i akt för drottnin-
gen mitt barn — hon söker nog ester dig!
Alla dtoergarne.
Ja, tag dig i akt, Snöhtoita, läs dörren
och lät ingen komma in!
· Snöhtoitan.
Jag skall nog göra som j önsken, ingen
ifall fä fe mig.
Alta dtoergarne.
(ktfosa henne på hat-dero-
Tu goda flicka! Fattväl, sartoäll
cde gå och Snöhwitan laser dörren)
Sten 2.
Snohtoitan (slIc-m).
Så, ntt är dörren läsi, nu måste jag gå
till mitt arbete. Jag har mycket att göra och
det kan nog blistoa smärt för mig — men låt
mig först tvanfa mig termit-, så skall ingett
toeta att jag är en prinsessa. Mait kan allt
oroad man tvill! Nu skall jag tända elden
och wskmq manuf« (s·lallek kli stvk panna på elden)
As, jag höll på att bränna mista fingrar,
Cblksst vI smaks-Utt. Htvad jag är klumsig.
xskk ps hand-my Och hivad jag har bliftoit so-
tig (tvtkak sig). Nå, det lär nog kosttt vå, in-
nan de stystoa prinsessesingrarne bliitoa en
köksas fingrar. — Nu till tallriekarnel
Cgär till bordet och torkat tallrickarna)
iFortsJ
Ottt djurens instinkt
V. Storkarnes toandringösinstinkt.
(Fotts. sk. föreg. n:r.)
Man kallar detta storkting och toill deri
se ett slags röttskipnittg emot någon brottslig
stork; men sannolikare är det, att kamraterna
på detta sätt döda de stoaga och sjuka siorkar.
som icke hasioa kraft att företaga resan ott-
undtr densamma skulle omkomma. J alla fall
är detta gätlika förhållningssätt högst under-
bart, och något dylikt eger annorstädes icke
tunt inont hela dfnrtoerlden.
Jnsiinkten att äter uppsöka hemmet och det
egna, byggda nästet, förekommer också hos
många andra foglar. Naturforskaren Spal-
lanzani har adertott tvårar ester htoarandra
sett ett och samma smal-par åttrtoiittda till och
taga i besittning samma bo.
A. Dnstoan.
Den mest påfallande företeelse tvio djur-
tvandringarne erbjuder den i Nordamerika :n«
hemska flottdnftoatt.
Jnnan tvi sysselsätta ost med den-ett, måste
tvi först omnämna brefduftoan, htoaro hem-
ottösinne östoerstiger alla ntenfkliga begreps-.
Ouspostett mellan Bordeaux och Bküsfel, hwil-
ken fortast hela året igenom och begagnas för
toigtiga ändamål, är ett allmänt bekant fak-
tum och toerkstiillts, fåsottt namnet antyder,
genom dus-oor, samt har sitt gruttd deri, a«
dessa djur, då de i fluttta korgar föras män-
ga mil bott, genast flyga raka tvsiaett hetti.
tik de försattas i frihet.
Jntreöfant är det försök, som några dm-
iilskare företogo i Berlin. Tmä breftnfwot,
som är 1849 hemtades frätt Aachen och isiuti
na korgar på itrntoiig fördes till Berlin, tör-
seddeä ä sednate stället med öres och lössläpp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
