Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LP
gen bliftvit till kroppöbestafsenheten ett helt an-
nat diar. Oeh littväl är den intet husdjan
den gllr och kommer, då den har lusi, lyder
wanligttvis icke, katt icke begagnas och dresse-
ras till någonting och för i huset ett halfstoildt
röftoarelif. Htoad är det då som felas detta
genom uppfostran heltochhället kroppsligt om-
bildade djur? Det är icke annat än det na-
turliga anlaget. Katten är icke ett djur, font
i toilda tillståndet leftoer i sällskap mtd sitta
likar och derfäre har den heller icke i tama till-
itändet förmtiga att tunna utbildas.
Häraf se tvi, att naturett mäste giftva dju-
ret anlaget, htoiliet mennistan kan ttttoeckla
och bilda; häraf kunna tvi ock lära, att fant-
bällöinstinktett är hnftottdtoilkoret för utbild-
ningen« och tvi kunna deras sluta, att menni-
flan fjelf aldrig stulle tunna komma till sitt
höga grad af utbildning, ont hott icke af na-
turen egde famhällöinsiittkt. Wi stola toid be-
traktande af instinkten i allmänhet ännu en
gäng återkomma härtill-
Det gifwes toitifa diar, som till den grad
bliftoit husdjur, att de alldeles icke fittlle kun-
na existera tttan toenttistans stydd. Fären haf-
toa inga angrepps- och förstoars-tvapett; och
iittldont, toäderlek och rofdjur stulle fttart ut-
rota dem, om ntettnistan icke tvore och bestod-
oade och toidneagthölle dem. Mart kan knap-
past göra sia ett begrepp, huru de finlle kunna
lefwa i toildmarkett. Derföre är ockfä hos
fiiret instinkten att anflttta sig till mennistatt
synnerligen liflig. Med hfelp af en hund katt
en herde under manliga omständigheter hälla
tillsammans och leda M fär, ia, ända till
M ’- 1,M. Att herden behbfwer hundens
hjelp. härleder sig icke deraf, att fören löpa
bort, utan deraf att de ofritoilligt förirra sigl
och tomma toilse.
Wi hafwa således ett djur, som helt-sch-
hället är häntoifadt att lefwa hos menniskor-
na, och font äftoen har ganfia ringa förstånd
att utbilda, och liktväl har färet genom tun-
gättget med menniflor antagit ett slags för-
stånds-odling. Det känner herden, förstör bana
rop, följer hans musik, tränger sig tätt till
honom tvid fara, märker när det stall klippas
och flräftvar kraftigt emot, när det stall«förai
till flagtbänken.
W. Ett slags medtvetet förstånd
hos djuren.
Sedan tvi nu i fåret funnit ett diar, font
tvisar en ganska inskränkt, att tvi så må säga-
fiirsiiindötoerksamhet, orl, htoilket heltochhällec
är antvisadt till tnettnifkoraaö siydd, så toilia
tvi öftoergä till hästen, hitttden och apan, för
att genom exempel af dem wisa, huru tvisfa
djur genom metnistortta kunna bringas till ett
slags medtoetet förstånd.
Blotta attblickett af hästen är tillräcklig för
att genast igenkänna inflytandet as den uppfo-
stratt han erhållit genom mennistatt. Drag-
hästen, toagttshästen, stridshästen och ridhäslea
skilja sig betydligt från htoarandra ttll bygg-
nad och hållning, i gäng och blick, till mos
och huftvudets uttryck. Hästarne hafwa en be-
stämd karakter, alltefter olika uppfostran, och
förstå förträffligt att toisa sina tocken mot dett-
font icke passande umgås med och behandlar
detn . (-Fprlf.)
z—-—–-
Upplitstting«»
af t föregående nummer förekommande
Rebus NJo U;
Netanel-agan
TXU lwckllittq gilllldlc liar-i ctrl-tås-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
