Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
hennes efterhårnmingodrift, som föranleder hett-
tte att företaga mettnistoliknande handlingar,
så snart hon leftoer bland menniskor, haftoa
redan ofta gistoit anledningar till den tanken,
att apatt egentligen bildar öftoergåttgett frått
djur- till ntettttisto-tiktt. Ja, det gistves icke
få naturforskare, som tiro af den åsigten, att
tueunistatt blott år ett lycklig afart af apan,
och i sednare tider har dett genialiske professor
Burtneister i Halle uti sitta geologiska bref-
·på grund as egtta iakttagelser, toisat, htoilken
utomordentlig karakteristisk likhet i kroppsbild-
uittgeu finnes tnellan tvisstt negerstammar och
aporna.
Wi måste emellertid lenttta dessa påståett-
dett å sido. För tvått ämne är det tillräckligt
att stifta uppmärksamheten derpå, att apslågs
tet i åttnu ett afseende liknar menniskan, nem-
ligen deri, att naturen begåftvat det mera med
förmåga att kunna utbildas, titt med färdiga
instinkter. Uttder det biett redan med födelsen,
utatt ttågott toidare utbildning, förstå att ut-
öftva sitt kottstfärdighet, men också icke lära
något tvidare, således alldeles icke behöftva be-
gagna någon förstånds-trasa i fall de ega en
sådatt, tvisar apart inga färdigheter strax ester
födelsen, icke en gång sådatta som andra dägg-
djur hafwa, tttatt år heltochhållet htituoisad till
dett utomordentligt stora föräldrakärlekettz tttett
derföre har hon också eu drift att utbilda fig.
således att lära något, som hott förut icke kunnat·
Mait har betraktat apornas efterhärntnings-
drift blott såsottt ett lågre instinkt; men detta
säkerligett med orätt. Det år icke ett blott ef-
terhärmningsdrift, sont toisar sig hos aportta,
tv de efterapa icke hunden och hästeu, tttatt
menttiskortta och blott dessa sednare, hwil-
tet uppenbarligen håntyder på, att dett insig-
ten förestvttfwar apatt, att det anstår henne
att efterhärnta mennistanl
Men betänker ntan, httrtt djupt efterhårttr-
ttittgsdriftett ligger rotad hos menniskorna, hu-
ru denna alltid i det hela och stora går nr
derpå, att icke blott den begåftoade efterhär-
ntar den obegåftoade, utatt åstoen omtotittdt
den obegåstoade den begåstoade, så stall man
erkänna att efterhårmttittgsdriftem htvilketttttan
tvill stålla så lågt hos aporna, liktoäl år en
drift, font spelar ett stor roll i nteuttiskosltigtet
och oättdligett mycket har bidragit till dettas
fullkomning.
Lttt man jemför aporttaö förmåga med
hundens, så år man benägen att ställa hutt-
dett östver aporna; men detta är ett tvålfa-
relse. Hnnden har dygder, sottt göra honom
tjenst- och brttkbarate för menniskan; hela hans
tilltoaro går upp i hans herres tjest. Apan
är obrukbarare; men detta är just ett betats-,
att hott icke är heltochhållet så osjelfståndig gent
emot utettttiskatt. Ottt också hunden såsom hus-
djur är angenämare och tttera märd titt apan,
så kan matt liktoiil på förståndets toågttar icke
Ett trogen
hund år ofta ett dyrbarare statt, titt en otro-
stiilla honom högre Litt denna.
gett dråttg; men det-före ar den stdnare inga-
lunda ett toäsettde, sottt står under hunden.
30. Llportias titenttiskolikhet.
Aporuas förståttdskraft trisar sig mest ut—
bildad just hos de arter, som haftoa den stör-
sta likhet med tttettnisiatt, hit-silket år fallet med
matig-matig och socko. Det år uppenbarligen
ett tecken, att den kroppsliga utbildningen till
tnenttistoliihet går hand i hand med en högre
förmåga af sörståttdsttttoeeklittg.
Atttuårkttittastvåtdt hårtvid är också, ald- ett
sådatt högre strittågtt toisar sig just hos såda-
na dåggdjttr, som åro mycket art-rika. Huru
många olika hundraser giftoes det icke, och
huru tydligt skilda jro de icke« den etta från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>