Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
sdr det påstående toi nyß oftoan gjort; men
ont tvi också icke kunna uppställa några direkta
ben-is derför, att hos de lägre stående djuren
icke en sådatt sträng skillnad mellan nerver för
wilkorlig och otvilkorlig tverksamhet eger runt
såsom hos tnennistan, så tvinner dock före-
nämnda påstående stor sannolikhet, då man
närmare betraktar leftvande toäsenden af högre
och lägre ordning.
Huftvudlänneteckttet, htvarigenoctt man stil-
jer djur af högre ordtting fratt dem aj lägre,
består deri, att de sedttare hat-va kroppens or-
ganer mittst skilda srån htvarandra, htvarentot
de förra äro rika på särstilta organet-.
De lägst stående djuren ära icke annat än
ett sammanhängande orgatt as mun, mage,
tarm och ändöppning. Sädatta djur haftoa
inga fötter, intet hufwud, inga sinneötoerktyg,
inga lemmar, och föra ett mörtarna liknan-
de lis.
J motsats till dessa kallar ntan djttr af
högre ordnittg sådane, hos hwilka redatt toisa
sig stilda organer, t. er. grip-organer, nted
het-illa djurett kunna satta sitt föda.
Änntt högre stå de djur, htvilka hastva
hjerta och ådersystem, och änttu högre de, hos
htoilka redatt ett nervsystent förefinnes.
Ett ännu högre ordning intaga de djur,
hwilkas tropp redatt är genom ringar delad i
serstilta lemmar, t. er. ntastartte. En ännu
högre ordning är det, då hnsnntd, bröst och
underlif äro olika htvarandra, der neroknntar
sinnets och bilda ett rikare nervsystem. Till den
högsta ordningen höter ryggradsdjuret, sottt
har skelett och hjerna, som sör hwarje liss-
tverksamhet eger serskilta organer, htoilka be-
gagnas endast för detta ändamål, och der
hwarje kroppsdel har en serstilt egensiap, s om
gör honan passande för en bestämd tjenst i
kroppen.
i
Mart kan med rätta säga, att de lägst stö-
ende djuren utgöra i sin helhet blott ett or-
gatt, htoaremot de högre bilda en sammansätt-
Det lägre stående
djuret har i ett och samma sörrättnittg hela
sin lisstoerksatnhet koncentrerad; hos de högre
eger på toißt sätt en fördelning af arbetet rutn.
Föttertta förrätta ett annat arbete, ätt händer-
na, ögonett hastoa en annan bestämmelse ätt
ning af många organet-.
öronen, hjertat ett annan än hjernan o. s. tv-
Med ett ord, på jtt högre utbildningägrad ett
djur står, desto mera asstiljer sig htvarje en-
stjlt organ-s sörrättning och har ett bestäntdt
antvisadt fält för sitt werkfanthet, och desto
ntera förstoinner en sammanblandning as sjelf-
tva organerna och deras tverksatnher.
Ont sådant är förhållandet, så haftoa tvi
rätt att också draga en lika slutsats ont nerv-
tverksamheten.
Der nervsystemet är fullständigt utbildadt,
såsom hos menniskan, der är ock nervernas
tverksamhet skiljaktig. Ästven för nerverna in-
träder här ett delning af arbetet, så att tviösa
as detn förmedla den fritvilltga rörelsen, okt
åter andra framkalla den ofritvilliga werksam-
hetenz men hos de lägre stående djurett år de
olika nervsystemenö toerksamhet icke så strängt
åtskilt-, och organet-, som eljest sättas i rörelse
af wilkorliga nervsystemet, t. ex. spindelns söt-
tcr« torde tvål också tttan djurets tvilja kuntta
sättas i rörelse, t. ex. för att spinna tråden
till toäftvett.
Otn denna åstgt är grundad, så beror ite-
stinktett deraf, att det sympatiska nervsystemet
hos djuren också har inflytelse på de yttre lent-
marne och dersöre framkallar en toerksamhet, sota
icke är ntera sörnndransntärd ätt tvärt hjertas,
mages eller toåra luttgdrs«toerksamhet, aten tvåa-
kertdår sörtdåning, emedatt det ser ut, som ont
djuret stnlle handla fritvilligt och medwetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
