Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
si— kök att kräm-isa elen ljuflign ängden
dess lit-tina minnes-. byggde man i en!
långt Setinare litl — ja nästan ntitllin i
väta tingest-, tk« tiel var i ntetlltsl ok Um-
tolel — man byggde jttsl Itä denna å Iijulii
styrks- — — Docli qvarståts Zinntt i tlen ting
sant ntt äts — nåtgkn minnen; blantl tlem
tlen sä ltalltttie Lallis hållare-. Viti mid-
nattstid vitsats säga någon mennislttt af«
snitt nclt blad gir tiee kiirl)i. Biltittts någon
ett undantag oelt nk nyfikenhet styt- sitta
steg tlitäl, kitt- ltan höt-er en lilagantle stå-it-
rna. Det ät- Lalli, sotet mal-at- tler, icke
kuks-alle pil sina skatter- tnen sörjande-. ök-
vets stil-i ltätstla ätit-. — alt Slula just sä;
gråtande oclt betljantle ont Förlossning.
Hwetn kan göra alla i lag?
Ett tvist beskedlig gubbe, fottt hade en åsna
att sälja, teg« en wacker dag med sig sitt fjet-
tontirige sen till närmaste stad, det just sottt
bäst tear marknad. Dettt kom emot ett karl,
sotn fade: »ack sådatta stöflar j ärettl der går
et- åsna ståtligett framför er, och sjclstva grin
j till fots bakom dett.«
att gubben satte fitt sott på åsnans rygg. »Fy,
sade en annan karl, som mötte dem, dtt Pojk-
lnrk kommer säkert i galgen. Paßat det för
dia att rida, då din fader måste färdas ester
dig och —- till fotsHss Dttt gamle beskedlige
arrendato’ru, följattde kadet, bad sitt sett stiga
ner och hoppade nu fjelf på ästtatts rygg.
Ntt trassaee dettt ett hederlig qtviuna, setn gick
till marknaden. Med klagattde stat-titta sade
bott: »ttei dig gamle gråhårittg; i ditt hjerta
Förebråelsttt gjorde
sikts icke någon mißkttud: ditt lattt och tröga
kropp toräker sig det på skets rygg, medan
den arma lilla gossen måste ända till knäna
framför sig.«« J all stillhet tog ntt gubben
sitt poer upp rå åsnernggetk «Hiir du, gam«
le skojare, skrek åter ett mötande hökare, få-
jag fråga at· tig, om kreaturet är ritt egets-«
»Sannttligen ar ett sa,– stearade nubben
»Gud förbarttte si,1, utan kunde tättka lem illa
ont dig, då dtt sak-er ett fä fter bördtt rå ett
sa ung dragare. Ttoå stertt karllttufar på ett
åsnas ryggi» Dett gantle beskedlige nubben
kom tttt törst i riktigt bryderi; enligt bästa för-
måga sökte natt mata alla fitta grannar till
lags, och faun nu att ban icke fick eriitva sitt
åstta framför sig, icke hatt sself eller hans sett
silttt på åsnertsggem icke heller de båda på en-
Esttr låna fundering hittade han
sltttligett på råd, för att göter alla i lag-
Med ett rep fastbattd hatt åsnans fötter och
gång der.
och nu bat- han eelt lians fett den otnhtvalida
åsnan åt staden till. Ehurn böreatt roar nä-
got tung, nådde de dock slutligen een l-rc,
Mark-
uadsfolktt, seende denna besynnerliga komedi,
utbrast i ett bogljstdt skratt otlt skrik. , Ehuru
gubbett till lnnnet ttsar etanlka Walt-tokig och
saktelig, kunde lian dock icke utstå denna sist.t
skymf.
teer brott in i elfte-ett och imiterade jttnte sett
kring hwilken bästa marknaden war.
D.
xs
tnttdestttod slänade han sältan ös-
hettt att sköta qåie elit grund.
Ett fatttafiresa i werldsrntttdett.
4. Pti tttsttctt.
(Fet»tf. fr. föreg. n:r.)
Wore ttsi icke fantasi-resande, så skulle tvi
här alldeles icke kunna leitva; ia toi sittlle re-
datt på trär resa, kotnua blott några mil di-
tver jordens uta,- känt uti rett allt höstre upp
tunnare bliitttr luften de bestvcitliahettr, som
manliga lttstseetlare erfara; men då tvi icke fil
: tvatta i träet och har smärt att dra fötttstuxeriftoa iantasim alltför längt, fä är« det nog«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
