Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ses duett dn alltid fick dricka kaffe i sällskap
med mig. Ntt få toi nöja oß ttted en halter-
dildd och hastvertoiillittg. O tve,
måste också mamma arbeta mycket mer ätt förr
— och ändå, mitt Tomtni, ha tvi båda lap-
pade byxor, så nian nästan måste slätttmas.
Ack, och ntitt
goda goda pappa, hatt har letnttat oß, ente-
o tve! ntt
(Modrett torkar snta tårsnllda ögon.)
datt den store Gttdttt liit kalla hottom ttpp till
sig i himmelen.
Frtt Werner (fdrsit1)
Det stackars barttet erinrar sikt en biittre
tio. Httr hastigt ock allt hår i toerlden kan
tvåttda sig! Oteilken stor stillttad etnellatt en
aktad tjenstemans goda lön oeb ett enlas klena
Mia dyre Karl, htoariöre ryckte
himlen dikt få tidigt stått ntitt sida. Ttoå heltt
vettsiott.
år, hnrtt långsamt har icke den tiden fotsitt-
tit, och dock iir det mig som hade det siett igår!
Lttdvi,1.
Hör dtt mamma! Det är jtt Kristttsbttri
net, som ger godtt bartt julklappar; men ont
hatt ntt glötttt bort det, ntån’ ntatt icke då katt
iå tro att han åtminstone ger nyårsklappar7
Ty på åtta dagar har han stt blistoit äldre
ock förståndigare.
Frtt Werner cfor sia).
Goösett iiitter mig i bryderi med sitta spet-
ilqa frågor. —— — Det är icke bra as bartt
att ha så många frågor och ttyftigheter titt
bands, ty de slnlle iindå ej förstå de rätat
Msirk det tvål, tttitt Ludvig, och
låt mamma toara litet också i egna tankar.
stnarena.
Sett niir dtt blir litet äldre . . .
Ludvig
. Lelt förståndigare, så katt jag iå stå-
ga mer?
Frtt Wertter.
SI är det, min såra gosse. Ntt stall dn
mora förståndig och jttiill här i hemmet. On-
ringklockan klingar eller det eljest slår På dör-
ren, så sliipp ingett in· Jaa tar ttyckeltt med
resig« (Fitk sig i det hon tak hatt och källva) EU ny-
årsgran oeh ett par äpplen måste han toiil ätt-
då ha stackars liten Utskx
Ludvig (·ttsam).
Totnmi softoer i lngtt; jag tycker beta
snarkar. . . . Jag håller så mycket af ntitt
mamma, för hon är så snäll . . . mest med
Kristttsbarnet tycks det icke stå alldeles rätt till-
ty han ger stt ntizt ingenting, fast jag i det
heltt inte är någon elak gosse. Att eget be-
röm lttktar toet sag, men sanningen behöstoer
man tvål icke heller dölja, för sig sjelf. J
stolatt läser jakt mitt lera ordentligt, det katt
ntitt lärare intyga; hentnta iir jag också rätt
bra, det sätter mamma sjelf; och flitigt liiser
jag mina små böner till Gud; men htvad katt
tvål .lt’ristnobarnet ha emot mig? Oeh på det
hela taget, htoad skulle jag toiil tttbedja mig
af honom? . . . . Ack so! Qttt jag blott åter
kunde så en så skött bildeebibel som den man
sålde jcmte pappas böcker, den gått-tett, då st
mycket sols tvar i tvår toaekra kammare och
en karl toid etr bord alltid ntropade: »Htvem
bjttder mer — första gång, andra, dttbbltt bud,
tredje-« — och rå föll klubban. Men när de-
skötta bibeln med alla deß bilder kom fram,
då ropade karlen: jag binder för bokett syra
rubel. Och för tredje gången hette det: fem
rnbelz Och då gass bokett bort östver boe-
det åt ett grant och toackert fruntimmer, och
hott betalte genast. Men sag kom att gråta
jag, för det jakt inte mer hade den kiita, stora
och toackra boken. Nn sår jag alltid lii a ba-
ra deder Påstiiggen och mitt tttslitna Robinson.
Men ont jag dock på något sått knnde få et
dylik toacker bilderbibel. Jag toill rått toarmt
be Kristttöbarnet derom! . . . Hej och hollah!
Ntt ialler någonting mig in. Det som är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
