- Project Runeberg -  Eos. Tidskrift för barn och barnens vänner/Organ för Lärareföreningen Hälsa och Nykterhet / År 1865 /
62

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62

Meit oaktadi all Kalktan ioaksamhet kim-
de hatt der icke förhindra att han, ililhet ttted
ttttdra btattdtoaktet«, sltttligeii fick söttttt öftoer
ögonen, tittade sig" mot ett kttitt oelj somnade in.

Ktitig Haitiieti fick iiigeti soitiit, ty hatt
grubblade östoer dett stora sörlttsl han nästa
morgon slttlle lida, förlusten af sitt ädla dotter
för alltid. To hittad ltjeltter det oitt ett fat,
ett mot-, då och dii ist- se sitt bortgista dotter:
i det hela är hoii dock stött honom, henne,
för alltid skild.

Sådaiit öftoettoiigde Raitnen i sitt slinte-
Oeh getto-ii ett lötinioiigji borrade han sig sram,
tillsade sitt förnämsta körstoeit att sociittta för
minst-osants liiiiiga tvagit de snabbaste hastat–
ne. Desi.i hästar hade äitoeit namn: Nida-
laö och lenarink
passet bra söt detta dtikiiga äkta chasse-) par-

Namnen låta slräitoa titeti

De fliszio getioni ttsiiidett.

skaisnen toiiekte ttro sin hiilda dotter, det-
hott i ett lätt dit-tala itnzer ljnfioa drömmar
såg sitt förhoppning, sitt stolthet, sitt kärlek,
sitt allt . . . . Ptins Saladitt. Oeh dett im-
detgiitia, ston-nia dottikit ioar icke sett att lvdtt.

Snart hade de kommit till foten as ett bet-g.
Kttng Paitiieii bad sitt dotter sölj.r honom åt.
Ett hemlig gång förde detti till bet-gets inte.
Ett gattila angenäm heta bodde der och toae
redan toalett. Paimen sade:
Osll
niiti donet- prinsessan Akiadne här någon tid-
Jag toicl pröitoa ont hennes älskare, vrino
Saladiit, ockss har den makt och deti toilja att

— Ee god dag, kära syster Trioni.

sprätttia genom lscrg oeh nå jordens inessivin

Painieti to,1 afsked af dett natta och titt
högst glad tootdna het-att Tiioiti och as sitt
likså nätta men sörjande dotter, soiti titt, oeh
med skal, ansåg sikt ha kommit till dödetis hem,
till« Titonela. Lel) ttied blixtens hastigljet åter-
toiinde Nidalas och Adin-trint.

Följattde morgon måste intig Paittteii söt
Saladiit berätta htoad han företa-rit fig. Mett
nog är det saiit att kitiigett fick lot· att rodna
dels iör sitt löftesbrott dels iör sitt
na ömhet, ja nidikhet ont sitt donet.

Dock tvagade hatt fiaittstatttnia ett toillior

öbon-dris-

till, ett ättdå sioårtrre prof ätt alla de föregå-
ende tillsattttttantagna. Ttt gällde att Sala-
din skulle os femton minuter hitina till ett en-
staka beret, beläget os ett afstånd ai många
mil. Ptinieit stnlle sjtlf fri taga reda PS tvä-
dersttecket oeh afståndet. Jiriin berget skalle
hatt sedan uttaga konungens dotter, titt i· sök-
toar hos ett trollgttdiitita. Saladitt ssoatte:

— Jcke taektrr jag dig. ntin ädle fottitttg
oelt bliiioatide stoiirfader, iör eet dit is mycket
pitm mig och toaktar din dotter som draken
traktar skatten, men nog hoppas jag lösa äf-
toeit detta stoåra problem. Kommen med mig,
tiosi af mina missn, dit Ktiiiltitisällcikyii och dtt
.lialeioa, itit törsta gåttzieit atttoöiitd! Wi ioilja
gå nots på ett bet-g.

Oeh de gjorde så. Kiiiiliitsi sade:

— Nog hör jag gettiiia lira het-an Tnottt
och ptitisesisan Atiadne tala. De toekaet ha
jnst ingenting emot ltio.rra;tdt-a. Lliståndet katt
jag mycket litat bet-äktia: det är på spik titt-
gttett mil.

»Godt . . .

leioa, sit- det ditt titt-.

Nit, Kit-

ditta sjii-

sade etiitseit . . .
Liigg tttt itt
tnilssiijtlars heltt kras-. T.t,i åstoen Kitttliikis
Nälyti oeh mig på ereln oelt tag tie steg. nie-
eis i den riktning ål?.it-,tti..ltttttltiri aittois.rt.
Sa skedde.

det sinanrade sottt lilitten i ptitiseiis och Nä-

Det siktade argare ätt orkanen,

ivrisKnnlnris öt·ott, medan Kaleioa iiihragte
te tre något långsaninta ttien dock stadiga och
säkra sjiiniilsstegetk
Oeli nit slodo de tes berget. Ptinsett sade:
—- Tock Kalettt.r, dit skall bli infanteeigeq

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:48:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eos/1865/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free