Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
snabbt flyga nog de sketts lopp,
Bn dog, sludenl, jag list-idets opp,
sled ltilg list-ty oclt lttttsligt sätt
0clt Ikea på leasleett.
sen blir väl Peltts magister- ltan
00lt, sont del ltels, ett ltoppkttll nian,
sottt gagtto skall sitt kosterlatttl,
Oelt älslta sttotnis strand.
Då glädjas sltola kat- 0elt knots
xl mig, sottt åt min äldre bror-;
Fosliitt jag teat- ttlt selle bliclt
Var biista pris ltan lies-.
llvstskör ltott tnest i tattlien låts-,
llvaeklik jag ltonont glädja Säg
sig mest åt sellys bifall — det
köpslår jag ielee kätt-
lllett böt- del ttn till salten, så
Pär jag väl ncle en sellz- dä,
sunt get- itl mig en bikallsniclt,
Oclt sen en glädjeltliäle.
zietjjtutleh
Hwad swalan berättade.
Det toar ett klar och solril sotnntatmor-
gou. Björkarna stodo så gröna; gulltvistoor
och violer doftade ·ilöut derute. Smultronen
lyste helt röda i siogtidungett, trastett drillade
hårligt i tallarttes kronor« Far hade gått ttt
på sille, och mor silade ttpp silbunkar i utföll-
lantntaren. Då tog jag ntitt lilla mössa på
hustvudet och skyndade ut till de lockande bå-
ren, för att deraf göra en insamling, ty far
hade lostvat mig att dagen derpå få följa med
till staden· Jag ämnade begagtta mig aj till-
fället, för att sålja mina bär och sedatt för
penningarna köpa ntig ett leksak. Då fatt nu
hade tnitt korg nästan sull, satte jag mig på
ett stenoch funderade på hurudan leksak jag
stttlle köpa. Båst sout jag fatt, tyckte jag att
ttågon talade i grannskapen Jag sått mig
om, ntctt såg ingen. Då ljöd detostoau mig:
»Qtoitoitt, qtoitvitt, goddag toånner!« Jim
blickade upp och såg flere stoalor sitta på ett
grett as det träd, under htoilket jag satt. »Qtoi-
toitt, gtoitoitt, toiljett j höra något nytts-?
givittrade den, som tycktes toara den äldsta
i samlingen.
«Jo, jo, berätta slotts-, smakade de andra.
»Jag kommer stått Åbo«-, återtog den tör-
ste, «der jag hört och sett mycket, men bland
annat hörde jag talas om, att de gamla gras-
toarne i domkyrkan skola repareras, och att
drottning Karitt stall ändtligen få sig en ny
lista, htoiltet nog allt behöfs. Jag mins nog
hur sörstätttd jag blef når jazt ibland tittade
dititt i de förfalltta grafkoren, oeb fast jag in-
genting sade, så hade jag ändå ntitt egett tan-
ke ont tnennislornas hederskåttöla, men font
sagdt de haftoa tttt också börjat tänka sjelfma,
och tagit ihop med det. För reslett hörde ja,1
alltsammans as ett gammal faja, sottt många
år bott i kyrktornet, så att nog år det sant.«
»Qtoitoitt«, tog ett af de yngre till ordet·
»Htocnt tvar hon egentligen, den det Karin?
Jag har aldrig hört hennes historien–
«Ja, htoad den angår-» upplyste nyhets-
makaren mycket toigtigt, »så kan jag den på
ntitta sent fingrar, ty tti stall toeta att jag har
gått l skola hos ntin store morfar, sont toar
proseösor i historiett inom sågelslägtct; Chan
hade också sitt boning under tallisten toid listi-
versitctet;) så att ont j tviljeu höra den, så
skall jag nog beråtta.««
Qtvitoitt, htoarföre felet-, menade de andra,
«-berätta du; det stall. förkorttt tvår sörntiddag·-
Då begyttte stvalatt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
