Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
isl
Auekdotet.
V. Ett soldats frimodighet. Ett
snidat hade särdeles utmiirEt sig i ett batalj,
hivati han äftnett miste biidtt sitta armar.
Mem Peesentetade tttantten för des; östversie,
htdilkett lit intoaliden erbjöd ett pjesstvärd
blott en titsdalee. Heit otmnnget yttrade sig
soldatett un: tror östbttsteit då att jag icke föt-
lorat uter ätt ett par handskar?
St. tett insatte as Henrik sv. De-
toetdtiitttt liii-ord behaaa blott nttetsi iåiättga
menniskor; htdatdaaliaa lått-ed smickra blott
startat-. — Henrik dttt fjerde, uttröttad af ett
bestvätligt krig-stila, till htvilket han ttsats tumu-
gett tör att undsatta staden Catttlsrai, passe-
tade Amiens. Cn talat-e, snttt kottt för att
hålla haranger ide kungen, bötjade med tit-
larne tttmatkt god, utmät-l- stdr, utmärkt mild,
utmärkt böahsertad . . Hetttik aibröt ho-
nom med orden: oelt utmärkt trött.
Lö. Konsttn att bli bemärkt. En
italienare, snitt hade sdrtttåttett att tå spis.1 tvid
samma taffel sottt kung ans l af Ftattkris
stor-
Mi-
mtn
Ke-
nnngen och alla bordsgäster-tia tttbrnsto isitattI
Et, hörde kungen tala dm siadett Lliilancs
het och skönhet.
lano tnistt tdttr ett mycket tdaeker stad-
Jtalienaten sade då att
att des; hamn mat ganska slät otlt inl.
men Frans aset-te ntt ett min, sam låtsade
han tro statisttgarett, rclt tttlLit si,t: «-I«ant iii-
gtr ni. min tvätt; tdat god dels fortsatt bara. s
Ni tycks trasa ett man at· snilles-. Elke-— !
stcaradt italienaren —– jag iortsåttt·t· icke. Det
åt mig neg att ha bliftdit beställ-: as Edet-d»
Mastsitit — - · - Han hade tvetkeligen stams i-
tastat sm hot-x clögttJ blott för att seragai
si,t kungens uppmärksamhet Det mar werl- t
ligtn ett tttan af snilles hatt iris-te att han1
«
blistvit obemärkt. derest hatt åtnöst sig med
att stiga blott förnuftiga sakte.
W. Peinsen af Otanien tvat ståndaktig
i kriget och sys till den grad att den) ständigt
segrande franska hären måste genom ett alltid
teet dyr seger tillta-tina sig htvarsc sotsbkedd
mati. Ett as hans farligaste motståndare mat
marskalken as Lttretnbnm, stgettninnaren tvid
Pritts
sett blcs ett gäng meriligen desperat östver den
isitvtrliigsctthet i kcigsionst marskalken thdligett
röjde, och sade i hettat «c"it det då söt mig
tentas omöjligt att nånsin knnna slå denne
förbaskade, pitckelthzsglil –- Detta inbrott as .
Flen-sits, Stenkitien och Neettbinden.
adel harm –- ty prinsen kampade för ett ädel
sak –- nådde ilsuten Luxemburgs ötott, och
denne sade helt lugn: Hutn tvet han att jag
ar Pttekelehggig? Llidtig nånsin har itt hatt
iått se min thggtasla.
-27. Ett student mid universitetet i Åbo
Pii en
tråget af den examinetande prostssortt smaka-
tog år 1819 sitt fil. kandidatexamen.
ee studenten med en annan fråga. Förtötttad
tttliit sig pedsessottu tum sunt examina-telet-
(det iir ieie jag, sant skall et·atttitterad).
Eal sammet, blott saken blir utredd –·
stvatade exantinattden och fick sitt optimist-tuss-
Charader.
1.
J mitt förstas skugga nyst s.i glad-,
Zelttta diat-lade mitt helad blad-
.-t.ir.t bie:nnta. nttna Zelttt.t glsidsel
Nät« jag stå-ritt, . . sag charadens tredjes-:
Bäst den lilla talte, stigs mitt andra,
tnrbettt, hornbeprndd, helt nätet mandat-;
Zelttta skrämdes, men besltgddar’tt kom,
hatt, hivats tro hatt frågat blomman ont.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
