Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CVS
sdädd tätt intold spiseln, som änntis hade nägon
wäeme. Sedan framtog hon från sin egen
hödd" tioå krus, dem· hon pä aftonen svllt med
bett matten. Museii saiie hon nit bland hyf-
ivelspänarne, ät fotsidan af flickans blifioande
sbädd. Derpå tog hon siii tappa, slungade
flickan iii deri och lade henne på spånarim
«Sliiiligen framtog boii äii mera hystoelspån
och täckte sin gäst fullkomligt iiiid deni«. Allt
detta gjordt, sade ivåsselfriin:
— Se sä, nit tror jag dii smäningoin stall
kli iii-tim. Meii säg mig nu också hioad dit
heter-, och om dii hur mamma och pappa och
hivar de bo!
Märkliga sinkänslighei eller godhierieiihei
och förmåga att halta sig till hiifioudsak has
eii qwiiina af folket. Eii ivanlig jordisk lun-
sa — liii ock wara af högre klaß — skulle
förr än allt annat gjort denna trägn, soin
tvär wåffelsrii så länge höll inne ined, men
uraktlåiii eller åtminstone uppskjutit den ädla
handlingen, hufiviidsaken, det att mildraxöldeii
oth hungern. .
— Jag heter Anna Bürgel — swarade
barnet —- och jag har far och inor, och Ie
do ivid Ostergaiaii hos florslenöfejaren.
— Hos Nams-art ja så. Nu laiom oß
bedja ait Giid gistne oß i morgon en lyck-
lig dag. «
pon begynte Fader Wär· Anna estersade
de första bönerna men småningoiii tåles hen-l
iies rsst allt mattare pils ioid semie döneii
iorihlondiides hoii redan heliochhället, och svar
insomnad. Tacksaiii hakför« tankte den gainla
smitt några macken tankar och jod iiägra sjelf-
Idi-funna söner fdr hat-nits framtid oihL stil.
Sostiia kunde den gosa finn dock icke, delc« isi« «
det hon icke dade tillräcklig betäckning, dels as,
sorg slit den fomiiiaiidi dagen
Morgonen af denna dag kom slutligen.
Då morgonrodnaden der bortom Grafenherg
ridaii förgyllde molnen, uppsteg Wåsfelsrttn.
Dock nändes hon icke tväcka barnet," som allt
ännu sof så sött. Åii mindre nändes hon
heiisfiva Anna kappaii, den den gamladock
få ioäl stolte behöft, sinnad som hon tvar att
företaga siii ioanliga morgonpronienad för att
insamla ivedsiickor, Brädlappar· träqivistar och
andra ivedmaterialier, hioitkas ioärde senteias
blott af fattigmaniien.
Deniia morgon bles denna slags störd owan-
ligt riklig för tvår goda wäsfelsrm Nauens
storm hade hnserat wäldeligen i trädens top-
par samt nedstakat en hel mängd af ris oih
liorra qioistar. Pa landswägen sann hon till-
ochmeo en mastftungen större tradbit, och en
beskedlig soriiian kastade från sitt laß åt henne
nagra ivedtrad.
Djupi pustande under siii börda åta-tvän-
de hon till sin bod. J detsamma slog Anita
upp ögonen samt kröp fram iir hyfivelspänor-
ina, dem hon sinkade iii-än sig, och gjorde sig
det-på lös frätt den widlystiga kappan.
— Barn, du har henitai toälsigiielse sned
. dig — sade frun glädtigi — se« hioilken skatt
och rikedom den gode Guden sör"diii"sti"ill«stie-
kai till mig! .- . Men lin dit nii Tinin
Anna «. . . stig märkte nog i·"g"«iir-astse att dii
icke ät dig ens halimätt. Se dee är sein feen
intifslor qwar i korgen; det är mät inte inor-
tet ssr den som är hungrig, men bättre dock
än intet. IKansie kan jag icke ssie middag-ge
dig något ineraL Derföre fäit dii··lei tvid
korgen och lät det smaka’dig. Ytii måste stag.
iii for att tala med dina föräldrar-.
Dei Asta iockie den stackars 1Anna alls-vite
pis« son startade nemligen att fadren, flätn-
sekk diioir hennes irrfäidei, fulle iited Jussi FF
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
