Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
har nödett ett ända, och i stilla tillbakadragetts
det lestoer hatt der tills ntatt bär honom till;
grastoett. Wässelirtttt toistte ganska tväl att
don behöst säga blott ett ord och gästhttsetl
J sanning ett lockatts
Men hon hade jtt antagit sig ett
bnde slätt henne öppet.
de
barn, sottt toar titt hjelplösare än hon! Skulle
bott bryta det ord hon glitoit httstru Bilt-
tanke-«
..... Fattigkaosatt äter toar hon för
stolt att anlita, ehttrtt hon toiszte att kassan
gas rätt toackta stärftoar åt hundrade ntittdre
behöitoande ätt hon.
Lättgsatnt gick hon fratttät och öppnade
dörrett till sitt bod. Strax stig hon att mäss-
lotna, säsottt bott det kunde antaga, tooro
iörtärdtt. Wästliktt stä.1ade hott ont de smakat
bra. Anna berättade tttt att ett flicktt hade
konttuit och tagit tuäfflottta söt den unga hettit.
— - Godt – sade Babette — så lätom ost köpa
bröd för pengarna, ty säkert är dtt allt ätttttt
hungrig. —- — Förster tttaste Anna bekänna
att hon htoarkett fätt ttägra Penningar eller
ens kände flickan-)
Babette tea.
förebrå Anna deß oaktsatnheh helst batnettttat
Stiekattde
Hott hade ieke hjetta att
alldeles oerfaret i sädana saker.
iatte hon sig på pallett, tog Anna i sitt famn,
strök hennes lockar och fade: «arnta barn,
snart ä,1.t tvi intet bröd uttr, och ändå sär
du icke mer ätertoättdtt till ditt fader-. Men
Gttd förgäter dock icke de Simt. Lätottt os;
bedja att Han stät ost bi!
Det asorde de tttett hftlpett kont icke. Det
bles middag, blef afton; utan att tnat kont
oliver detao läppar. Wid stontnittaen blci
Babettc as sädatt stoagbet och
stvindel att hon nedsöll toatttnäktig. Med-
toetölöö kunde hon icke förnimma att Anna
häftigt gråtattdt fatt tvid hennes iötter· Sä
östoetfallett
sotn Babette aftonen förttt gjort tned henne,
fä aso1«de tttt i sin ordttin«.s Anna ttted Babette·
Barttet framtog hnftoelspänor och täckte gum-
man otttsot·«asfttllt deruted i förhoppning att
hon nästa ntorgott skulle toaktta lika kry font
hon jsels det toakttade sednaste morgon. Meri
detta slog icke in, tv här läg ssttkdontsorfaken
djupare.
—- Wattett, tvattett — stöttade Babette
det i mörka natten. Anna letade ester krukan, .
uteu toattnet hade frusit till en isklump. »Nö-
dett hittar på räd-« gäller också ont barn.
Anna störtade ttt, tog en snöboll ntellatt sitta
händer och lade den till sitt foster-nota läppar-.
Längsatnt infög Babette toattnet detttr. .
Mot morgonen gas Babette icke mera nä-
got teckett till lii, utatt hott tycktes död. Dä
störtttde Anna högt klagande nr boden och to-
pade: Wäffelsrttn är död.
Iltattför tnllhnset gick det af och att ett
ttppsyningsman hölfd i sitt toarnta mantel.
Då hatt hörde flickans utrop, stundade hatt itt
i bodett, och dä hatt fann Babette stel och kall
men kinds tucd några lifsyttringar, sä lemnad-
han lit ett sitt kantrat toaktpostett toid dörren ord
ilade ptä det snabbaste till sattiqdistriltslakareni
sottt bodde t· närheten. Pä tullbetsrntens ut-
sago fihndade sia läkaren till den sinka-
— Blott hastig hselp och god tvärd katt
här förebygga dödett — sade han, i det han
toinkade åt ett der hållande hyrkusk. Med
hielo af talluppsyningötnanttett tog hatt den
halfdödtt frattt ur hnftoelspänet samt bar henne
i tvagne-t. Wagttett satte sig i rörelse till sta-
dens lasarett, der Babette blef etnottagenafdk
batttthzrtiga «soslrarua. Pä läkarens skilda re-
kommendation fick äitoett Anna följa tned, enär
äftoett hon tillfölseafhnnget Ivar mycket förfina-
gad och en stoär fsnkdont förestod ästoett henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
