Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Mars.
1866.
lidskr
Sann
(St
j Stentryckeriel i Åbo.
Pris för ärgåndg 4 Mark
d i)
j
östisen stod så blank och klar
Fast han icke mer än nallgammal
var,
Och ut på hans blånande, sköna ban?
Framskyndar en gosse så van,
Pa skridsko han åker nöjd och glad —
Men hastigt ban får sig elt kylande bad.
”Ej nattgamimal is år all lita på —
Det borde väl gossen förstå.”
Så skrälar på stranden en mängd
Aflediga menskor; för gossen syns stängd
All utväg till bergning, faran tar till,
Men räddare komma ej vill!
Högt jemra bäd” stora och små,
Men ingen sig vågar alt rädda ändå
[ för barn och bamen
Den modige gossen.
(Sann händelse.)
jDen lille, som vågen drar i sin famn,
Som snart der förgås utan namn.
"JEn späder gosse, rask och snäll
Ur hopen framskyndar, han tänker: säll
Jag vore om räddning blott stode till;
På faran ej akta jag vill.
Sin skridsko så spänner han fast
Och fram till den sjunkande ilar med
hast,
Ack! den svikande isen ej misskund har.
’I djupet den modige far.
Men böljan står helt lugn och kall.
Ej röres hon alls af de sjunkandes fall,
Bland alla en dödstvstnad rår.
Och mängden på stranden gapande står, |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
