Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
I deras glada ifver
Jag tar så hjertlig del |
Och sången mig ingifrer
En glädje i min själ. — —
När gyllne strålar ila
Med ljuset från oss då;
Och rosenskyar hyvila
På fästets lugna blå,
Då lugnet kysser vågen,
Som sakta somnar in,
Och ljus på himlabågen
Bevitltna äran Din;
Då böjes ock min visa
Till Dig ur tacksamt bröst;
Dig vill jag städse prisa,
Låfsjunga med min röst.
Ida,
En domares fintlighet.
J veten barn — sade vår gamle bekante, far
bror Daniel — att utrikes går allt temligen an
norlonda till än här i Suomi. Visserligen har
skalden Geijer rätt, då han säger: ”Vi menniskan
sågo på fremmanide kust På sanima sött lefya och
dö”; rätt, då man håller sig till hufvudsaken, det
stora hela, Men tänker man på det lillai det sto-
ra, det vill säga på småsakerna, detaljerna, så fin-
ser man märkliga åtskillnader. För att tala om
praktiska och handgripliga saker, så minnes jag
ett yttrande af en min vän, den hederlige Suomi-
pojken Sakari Sakarinpoika. Återkommen från sin
agronomiska resa i England och Skottland — jag
vill minnas det var år 1048 — fäste han min syn-
nerliga uppmärksamhet, då han nämnde hurn i
England allt, från det minsta till det största i me-
kanisk väg, der är bättre än här. Blott de ljus
saxar, som der användes, slå redan en finne med
cm viss häpnad. Äfven vid ett så litet (menade
Sakari) märker man hurn långt vi bär i Finland
äro efter.
Äfvenså kan det vara i högre frågor. Här i
vårt ärliga, enfaldiga Suomi finnes så få t. ex. fint-
ligheter att uppteckna. Eller om sådana äfven
finnes, begripa sig menniskorna icke på att upp
teckna dem, Deraf den stora fattigdomen på anek
doter (d. v. s. upptecknade roligheter, finesser o.
s. vy.) ifrån vårt dock så älskade fosterland.
Derföre ligger väl intet ondt i att stjäla från
utländska källor. För er barn och barnavänner,
som an utgören min åhörarekrets, mitt andito-
rium vill jag då nu börja berätta några små hi-
slorier från fremmande land, dem jag läst i bök-
ker och tidningar, eller blott hört berättas. Jag
boppas jag icke skall bli för höglärd, då jag till
en början vill uppduka för er en historiett om en
bedräglig köpman, hvars nedrighet på ett nästan
fabelaktigt sätt. blef afslöjad af en hög embets-
man. Det var ett domslut, en fintlig beräkning,
som icke ens den vise Salomo skulle kallat för an-
Så hören då på!
Der finnes — som tillochmed du, lilla Karl,
nat än visligt.
rält bra vet — i den stora verldsdelen Amerika,
och ändå på köpet i Norra Amerika, ett stort land.
en duktig triangel som heter Mexiko. Den tre
kanten har, alltsen Columbus upptäckte Amerika,
varit ett rikt land, rikt på metaller, ty der finnes
mycket berg, ur hvilka det duger att utklappa
guld och silfver, fins också sådana floder och åar,
som innehålla sand med gullkorn i, ur hvilken
sand det duger att utvaska gullet: Detder ha ni
läst om i många böcker, och jag vill icke besvära
er med ett upprepande af sådant som för mig sjelf
Det enda jag vill säga är
De
öfriga två tredjedelar ha med möda konnat skaffa
är temligen äckligt.
att gulltörsten har riktat knappa tredjedelen.
sig nödtorftig bergning eller kommit alt försmäk-
ta i armod. Blif qvar i ditt land och föd dig
redeliga, säger ett ordspråk hemtalt ur Bibeln,
Men än en gång har jag gjort långa omsväng-
Men nu, nu först hö-
ningar. Så är min vänn.
[>]
ron på!
Ett rikt fruntimmer, font Bodde i Merico,
bufmwudjtaden i det lifnamniga landet, imwar i
en tiflfällig fivår penningeförlägenhet. Hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
