Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
st
ett riktigt paradis. Allt detta font-ö honom.
ta wtsze och skitit-, ty st apr vek ji- km tass!
i hatts Robinson Criisoe.
Liidoizt packade således ihop sitta basta sa-
ker, tog något pengar med sig och öfivergai
helt hemligt far, ittor och männer, hivilka icke
litet hedröftoadeo öfioer hatts aflsiaeinaitdr.
Ester några iveekcr iuoro penningskrin slite.
Hans saker hade saitiivetolösa niennissor från-
tagit honom; okttitnia oitt trägen hade hatt
allt mera aflagöitat sitt fritt sitt inäl, som idar
Göteborg- btvadan hatt sedan skitlle dra,sa åt
Glad toardt han alltså, dii
ett frtitttnaitde inatt med några hundar gjorde
bottotii sällskap och loiioade att föra honom
till Hamburg och ter daiioa ioidare förfor-s
obekanta öden.
ottt honom.
Men mannen hade helt andra assiaier med
bottom. Han hade noliaeit förlorat den nos-
se, som måste låta hundarna dansa efter fiol
oeii göter hidatsehanda konststycken, bit-arior-
tom hatt idrioiirfioade sitt nödtorftiga tippe-
dälle. Denna plats skitlle dett stackars Lud-
sth itti ersatta. emedein han bland annat äf-
oeit berättat att hatt initde spela fiol.
Ludvig tvar red-att tetnligen trasig och mati-
ten köpte honom dersöre några gamla kläder-,
tivilka hatt liktdäl beräknade honom ganska
sögi, och beksärie nit as Ludvig att hatt skulle
.örtseita igeii åt honom de inlagda penningar-
ta. Den stackars godsen måste iviil itu be-
sluta sig att med oiolii och hundarna niga
omkring i siader och boar, och dä« hatt ont aft-
narna icke medförde tillräckligt penningar till
svärds-huset iit sitt husbonde, fä fick hatt i stäl-
let för mat förebråelser och tillochcned strok.
l
Ester år och dag förbarmade sig slutligen
sfioer honom ett godsägare, till hivar-s egen-
Iöpte honans fri frän hatts hitilllsioaraitde hits-
bottde och tog honom till sia sotit stalldreng.
J denite hederlige nians hus hade hatt det nit
mycket bra; hans herre behöfde icke mycket
hans tjetist men lät honom lära mycket, isyn-
nerhet att skrisio«a och räkiia inäl. Men så
gode han också hade det hät, höll hatt likiväl
icke ni lättare aii iii-så Eir; tv det behagade ho-
itottt icke att hatt måste istiitt och lyda andra.
Oaii ioille ger-ta sjelf blifioa en stor titan, ii-
tan att betänka att man först måste lä-
ra sia att loda innan man katt be-
falla.
Tankarne nå de okiinda öarne och på de-
ras skatter hade lika litet öfidergiitdit honor-.
i det djupaste elandet som i de bättre omspin-
Vch
fasiäii han ttii hunnit till skridit är. insåg hatt
digheterna lies hatt-i- tittioetrande herre,
ej dec dåraktiga i sina företag och trodde allt
Linnit att ont hatt först befittttte si,t på sjön,
dä skulle det gå helt annorlunda.
Hari öfitsergaf således sin ioälgista:e, åter-
igeii hemligt, och idar itit fullt öfioertogad att
hatt med stim hopspetrdet Pen-ringar skulle Ittit-
na komma till .Hainbiirzt· finna ett faten-i der
lc
och sedatt alltmera närma sig miiiet fina
önskningar
Hait anlände äiioen lyckligt till Hamburg
träffade här en nersoti, soti- lofioade iaaa ho-
notit med siks till Amsterdam och der skaffa
honont plats font skeppsskrisirsare pik nägoti
fartyg.
SF snart de anlaitdt till Illinsterdany förde
den frenttttande mannen godseit till amiralens
boning. Sedait dentte först giftoit ensamt fö-
reträde åt mannen, bett-aktade hatt Laddiit lira-;
topp till tå oeli frågade honom slutligen ont
satt ioerlligen hade litst att tsena Holland
dom han öfwen kommit titel sitta hundan
’
.i Ostindien och det t· sex kir. Ludvig finare-de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
