Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
07
Pä eftermiddagen insttnno sig också ganska si trädgården, och de sökte naturligttoio förgäf-
riktigt de stnä gästertte, och ledsagades till löf-
salett i trädgården, der elsokoladen redatt ätt-
gade pä bordet. De äto, de drucko, de skrat-
tade och skämtade, och gingo slutligen ttt ttr
lössaltt, för att leka kttrra gömma t· den stora
tvaekra trädgårdett.
Det toar ett lnst och glädje. J spetsett for
alla toar der Mino. Hott spratt,1 mildast,
hon toar ifrigast, hon syntes roa si,«t tttest af
alla. Redan toid ktttra·götnma-leken glömde
bon, att bott hade sitt dyrbara, tttsa sammets-
klädning pä sig, och sprattg gettont buskarne,
font ett litet rådjur. Dct toar ett ttndertoerk
ott hott icke föll, eller fastnade i nägon bnsie
och slet häl i sitt tvackra klädning. DS bott
skulle gömma sig gjorde hott det iin märre-
Dä togs ittgett snvgghet mera i betrakta-ide;
att uppsöka det mest dolda gömställe, det toar
ntera toärdt, ätt allt det öfriga.
Midt i trädgårdett stod ett stort dufslag- till
broilket ntatt snäste klättra ttpp pi ett stege.
Händelsetois fick Mitta detta i ögonsigte, och
genast beslöt hott att klättra upp och gömma
sig i dttfslaget.
»:3nnan de få reda pä mig ders-, tänkte
bon, «kttnna de fä söka bra länge.-«
Att bott heltoeltlsälltt skulle förderstoa sitt
klädning, ottt hott begaf stg itt i det tränga,
smutsiga göt-istället. det-bä tänkte hon icke, och
derföre bar det has-tätt af uppför den stoigtande
stegett. Dett lilla dötkett öppnades. Mina
trop in, lade sig ned på golftoet i dttfslaget,
drog igen dörren efter sig, och tänkte: »Ntt
katt ni söka, ntig får ni inte fä snart reda pä.-«
IDeri hade bott ganska rätt, säfottt det snart
wisade sig. Ostoer ett timma sökte hennes sntä
tvättner henne, rostade hennes namn, letade
genom btvarje buske och gömställe sont fanns
toes. J sitt säkra tillflyktsort skrattade Mitta
ät sitta lekkamrater-s iftoer, och dres sitt stämt
fä länge, till deß allt sökande efter henne upp-
gass säsottt alldeles onyttigt. Hentteö toänners
högljudda rov underrättade henne ont deras
beslut, och tttt ändtligett kröp bott ned ifrätt
ditsslaget, för att fira triumfen af sitt slughet.
Eont ett spöke trädde lson sratn bland sitta
toättner, och sotn ett spöke blef hon emotta-
gen. Lllla totko nttdan för henne, och i de-
ras anletsdrag målade sig förskräckelse och för-
Undran.
»)Nä. lstoad är det font fattats er?«- fråga-
de Mino. lsögsi förtoättad östoer detta uppfö-
rande. .-.Htttt1d är det, font ltar händths
»Men, kärtt Mitta, bur du ser ttt?-« utro-
»EJnt din
mamma sär fe dig t· detta tillstättd, fä lär hon
Elek, btvad tsar det tttt blitntit
at« din tvackra satttutetsklädning!«
spade slutligen de sntä flickorna.
förundra si,t!
Mina betraktade sig ntt, säg sitt klädning
heltoelshsllet betäckt med smuts ur dttfsiaget.
och kunde icke neka, att den toaekra sammets-
kltdnittgen inom ett titttttta blistoit för alltid
törderitoad och obrukbar. Desstt fläckar kunde
icke noättas nr, eller tagas bort pä annat
sätt·
Hott stod, liksom träffad af blir-ten. Löf-
tet, sont hon först i dag pä morgonen gistvit
sitt mot-, och ntodrens hotelse statttstållde sig
tttt listigt för bett-tes tankar. Hott började
gräta häftigt, och kunde knappast fattsa sig igett.
Bittert ångrade bott t« detta ögonblick sitt oför-
sigtighet, och gret bittert östoer den oetsättliga
De sntä
flickorna, hennes lekkamrater, ställde sig rundt
omkring henne, och sökte att trösttt henne.
Men der bjelpte ingett tröst, och de mest del.
förlttsiett ai den toackra klädningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
