- Project Runeberg -  Eos. Tidskrift för barn och barnens vänner/Organ för Lärareföreningen Hälsa och Nykterhet / År 1866 /
75

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

75

thgdiaoste oeh toisaste, sont de tooro de mäktigaste
och tötniintsta, uttuiittte sig oittt genom de
lötdörttlhtaÜe laiter, som iitt säiiittgt doldes
in ttppettb.ttt hyllades eller atttogos såsom nå-
got stelt toanligt eeh ttrsiiltligt. Fratt dettt
spred filt ondskans och dårskapens smitta till
de mest betydande klaostsr i samhället, oelr der-
istiitt ytterligare toid.t omkring, till
gränslösa olyckor sist folk otit landet-; ty sör-

stora,

derittset stannade icke ittottt htoad sottt hörde
tidett till oelt toid geni-ven toar sint, tttan följ-

de med de söttoilltde sjalartttt itt i etoigheten.

Dett omnämnda stöteriktttt toar det-emot
ett stint kristlia estoiuna, icke blott till namnet
utatt till heltt hjertttt oels lettoerttet. Stribec-
ds hon roar ett sitt hertskap nekad ettt meddela
barnen htoad hon ansåg såsottt det toigttgaite
och ttödtoättdi.taste toid dett flissel hatt toille
giitoa dem, kunde hott icke längre stanna i det-
ta htts, det hennes fromma sinne ästoett lätt-
Ze etsarit otrtinad as dett brist rå gud-virat-
-tatt, sottt det- råode; mest sök barnens stall
hade hott dock stannat givar-, entedatt hoit stig,
att den etngeltigttaste omsorgen tör deras basta
as ittgen artttatt gaso dem. Men
ettt blei henne söt-budet, och hott derigenottt
sittlle handla emot sitt sammete, ehtoao hon

när detta

lydde Gad eller dent, som gain-so henne söder
och lött, toille hon heldte lemna denna tjenst,
så många råkar det ätt kostade både hett-te och
barnen.

Etter henne simro deosa ett piga, som bät-
tre att hoit öitoetenostantde med husets all-
männa ton. Tensta roar ett l.ittsittt-.ig, sam-
toetoloo persott, som icke mindre att hennes
sttt roar angelitheu ottt att komma Itt, sbr att
se stämmande ansigtenl oels uppskatta nyheter
tht lasa Ettdo ord och bedja
isade hett htoatken lttst eller fornt-Vega till, dels

as alla slags

sotet hott intet nöje fann uti att uppfylla sitt
pligt eeh aldrig tänkte på att Gttd såg henne,
toarddlösade lton de små beständigt. Blek· hon
nted dem inskickat-, söt- att låta dem hemttt
irisk lttit och nödig rörels·e deruti, tog hott dom
heldre med fat till bekanta, litet lättsinniga och
sobetänksamma sottt hon ssels roar oeh liit dem
Ider sitter i någon tors, ttttdet all den skadliga
itttlntelse för kropp och sicil, som sädattt åt
barn kan titediöra; oeb sottt holt toar lommen
stått landet. roar hett destometa ttysikett på
allt omanlig-, tom i stadett tilldrog fig.

stort efter hennes t:lltra«de till denna tjettit
ankom ett kottsttidaresiillitap till staden, och nö-
jet as att se detta htoarse afton. dii iiitven
herrskapet tretr ttte, kunde hott icke försaka.
Flera gånger hade bott alla barnen med sig,
" DJ
hattde att bott kom hem tttatt goosett och skå-

men sisttr aftonen endast den lille Emil.

gade ester honom, sägttttde att ett fruntimmer,
ett tant, sotn den daaett tväntadeö till hennes
herrskap, hade kontmie, fått se gossen och ta-
ait honom med sig i tvagne-t. Hatt hade i
bötstttt icke toelttt följa henne; men då hott
gistoit honom sockersalek oet) annat roligt, ha-
Niie hott bles frågad,
hivat-öre hots icke iölst ned. stottrade hott att
Ihon hatt ett ärettde till ett bod och sö:st måst
ntriitta det-

de hatt bli-lvii nosd.

Slutligen kom den tolintade tatt-
ten oeb bles helt tör-undrad, då hon, i stället
söt att gladt toallotuttao, öttoethobttdeö med

Isrågor ester barnet, sotet hott alls icke sett, —
Joas när pigan på nytt iiiehördeö« sade trott att
«det trißt icke toar detta fruntimmer som tagit
gossen med si.t; men då hatt roar nykommen
ldolt icke iötr sett henne tttatt blott toisrte att
holt toa-t:ade—3, lnnde ttott icke gissa till att
Leo dertoid bles det. Gos,
.sen toat iorstottnnem och utatt fick aldrig meta

det roar ett annan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:48:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eos/1866/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free