- Project Runeberg -  Eos. Tidskrift för barn och barnens vänner/Organ för Lärareföreningen Hälsa och Nykterhet / År 1866 /
77

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

77

kan tvål lyckad, der barnett toeta att Gad ser
dettt sants älstar och dielpee dent, i dett mätt
de iteo lydiga och goda; tnett nthga behöitoa
tuktans rii lika toäl som ett ålderstigen sot-
gsttgare bepdftoer sin toattdrittgsstai till stod,
der han itapolande framträd

Mak och Lina hade doek inga elak.t anlag,
och hade matt fokt dynga deras locka på den
säkra grund. sotn deras fromma Hatttta dör-
sat inlägga, hade dett inga stoeira hinder mött
tnan ett god ntgöng med säkerhet knttnat på-
räknads men — äftoett dett mildaste ttatttr är
genom oförståndig behandling lätt bortstötnd,
och mettnisiohjertat katt liknas toid eniordtnått,
son-, om den icke odlas, renad och besätt ttted
god fäd, i stallet för nyttiga stöt-dar säd en-
dast det ogräs, sotn otoänttett infär. medatt
ägaren stutnrar.

Lina hade mycken fallenhet för fåfänga och
ett toißt sjelfbehag, som af hennes förmättd.t
uppfostran erhöll dagli,1 näring. Mak hade
ett högst lisligt temperament, som ttttder den
Ilentiga behandling datt rönte ps intet tofs
tyglades, hroarfitre det snart urartade till wild-
bet och sjeliitotild. J deras spädare Ze, dö
en toiß barnslig näpenhet däruti tvisade sig,
Irattadt föräldrar-te derifr; men sedan, när
hos flit-kan en retlig ömtåligt-el och bos gos-
sen ett halsstarrigt egensittne dermed fordattdi.
började föråldrartte märka att man intet me-
ea toantt nted smek och klemighet, man att
liftoett alltoae iordradett. Men — t· stället att
lugnt och onttänkfotnt öftoertoägtt och st-
sinna ttltr och huru detta alltoar slitlle sant
häst ann-ändad, täljde de endast tonnets ögott-
dliekligtr ittaiftveiser och ftrgissade då ofta med
otvilja. hårdhet och har-st imå fel, htoilka kont-
rno af glömska eller obetänks.tttthrt, lika fttsättgt
som de stora, af olydnad« Detta tvetkade itke

;godt på barnm. Slyagltet och förbittring isop-
Fkomnto då i stället for bäkttitt,1, och Mat- finn-
tterltrt företog sig att med allehanda hetttliaa
upptåg hälla sig ersatt sor det utsätta ltatt bör-
sat lida i hemmet- Dä det stundom hands
att några ai hatts hetttliga streck bleitoo sadten
bekanta, blef straffet desto strängare — och is
toeste nted broarse dag hatta både oredlighet
och bolostarrialtet. Det föll aldrig föräldrttrne
in att de harnti sielftoa hade någon skuld, ge-
ttoen att haftva dels tvårdslöittt, delo dortkle-
mat bottom; dertsre toredaades de ttter och
mer etnot den egensinnige och oftyrige godsen,
och kärleken dem emellan fötstoantt, tv dett
toar arttttdad endast trä finnliqa känslor och
hade ej ett högre lif.
digare barndomen bliitoit toand att fri allt ef-

th som frätt den tf-

ter fttt toilsa, såa sig nu likasom fjertmd tned
odrägliga dosor, oelt det hem. sottt kunde toa-
rit stl rikt på glädje, locka och trefnad, om
blott therren toarit der kättd och älskad, dltef
honom nter och mer ett fängelse· De goda
itttrnek hatt gettom sitt fromma sköterska erhål-
lit i ipadare år, bleftoo mer och nter utplåna-
de, och han hade ingen högre stiftan, att att
komma ut, hor-, långt ifrstt ltenttnet, der hart
kunde i frihet och oberoende fti företaga hivad
helst honom behagade-. J llolatr hade hatt
gjort goda framsteg, ty hatt lärde med lätthet
och hade utmärkta iattttittgöatiftoor, sZi att hatt
ofta på ett timma lärde hivad andra gren-i
deböfde tre till, broilfet der gaf honom ett
toißt anseende; men emellan skolitttnderna toillo
hatt toara desto friare-, rida, spring-, klättra
i trädttt, fara rå tvatntet, göl på trädgiirdoi
siaketten och göra ett htthop farliaaloitfpräna,

iådatta datt lärt sig etter btoad han sett lin-
dadtsare och kottftrtdare göra. Med ett ord,

han roar en mäghaltt ai första klassen. Detto

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:48:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eos/1866/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free