Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
lastrarna var ingen enda Jist igenkänlig.
Den till kyrkan inströmmande mängden
hade varil så stor all 4- till 5000 lik IJå-
go begrafna under de instörtade hvalfyen:
En kasern var nästan jemnad med mar-
ken; elt regemente linietrupper stod i
samma ögonblick under vapen och skulle
just då bege sig ut i procession: endast
en och annan räddade sig, de andra be-
grafdes under de ruiner, hyavi byggnaden
plötsligen förvandlade sig. Niotiondelar
af staden förstördes helt hastigt, och de
hus som icke instlörtade, voro så sönder-
bebos.
så
remnade alt de icke mer kunde
Fruktansvärdt drabbade ödet dem som
hastigt och oförmodadt öfverföllos af dö-
den; men ännu fruktansvärdare var det
för den mängd olyckliga, som sårade och
med krossade lemmar måste öfverlefva de
sina. och det oalitadt sedan omkommo af
brist på omvårdnad och föda.
Ett mörkt, tjockt stoftimoln, som i hör-
jan rest sig öfver staden, förssörkat luften
och lilisom fyllt den med dimma, föll ned
till jorden mot aftonen; luften blef ren.
jorden lugn och natten stilla och skön.
Månen belyste i nåstan sin fullaste skans
den fasansfulla scen, den med spillror
och lik betäckta jorden och de olyckligas
namnlösa jemmerskrvik. Mödrar buro si-
na barns lik på avmen i förhoppning all
äter kunna bringa dem till lifz klagande
familjer genomgräfde gruslögarna. som
ännu samma dag om morgonen bildade
en rikt blomstrande och liflig stad, för
att söka en bror, en vän, hvilkens öde
var obekant. De under gruset begrafna
sårade anropade de förbigående under hög-
ljudd gråt om bjelp; öfver 2000 menni-
skor framdroges.
,» Aldrig har väl medlidandet visat sig
mera rörande och uppfinningsrikt, än i de
ansträngningar, som gjordes för alt skaffa
hjelp ät dessa olyckliga, hvilkas suckar
Iman hörde. Man mäste uppgräfva dem
jmed händerna, ty man saknade alla verk-
[tyg senom hvilka gruset kunde undan-
lrödjas. Sängar, linne till förbiadning
af såren, läkemedel, födoämnen, alla de
oumbhärligaste nödvändighetsartiklar hade
blilvit nedgräfda i gruset, tillochmed vatt-
net i det inre al staden hade blifvit säll-
synt, emedan jordstöten dels sönderslagit
vattenledningarna, dels tillstoppat källor-
nas det var omöjligt att hegrafva de mån-
ga liken, för den skull befalltes: all man
skulle draga försorg om deras förhrinning.
Midt ibland grushögarna efter de störta-
de liusen restes bålen för de olyckligas
detta arbete varade i flera dagar:
Under denna allmänna sorg och jem-
mer fullgjorde folket de religiösa bruken.
emedan man med dem hoppades först af-
vända himmelens vrede; somliga tillställ-
de högtidliga processioner. nader byilka
grafsänger uppstimdes; andra äter, an-
gripna af sinnessvaghet. hiktade högt på
zalorna. Folk, som man icke visste skyl-
diga lill någon stöld. lofvade all återbä-
rå det stulna; familjer. som länge lefvat
i Gendskap med hysvandra, försonades Be-
nom känslan af sin gemensamma olycka.
Ack! utropar här v. Humboldt. sådant
är den arma menniskans sinne beskaffadt!
-
Ar igenom vandra vi fram under njut
ning af lifvets fröjder och röna tusentals
välgerningar af vår himmelske fader: de
röra icke vårt hjerta och föra oss hvarken
Endast
till gudsfruktan eller bättring!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
