Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
klarats för en fisk och närmande sig na- utgör en annan sammanbindande länk;
turen-af en ål.
Vissa species af vesslor "han är försedd med långa bröstfenor, ige-
närma sig apslågtet och flygavde ekorren, nom hvilka han Iyfter sig ur valtnet och
läderlappen och flygfsken närma sig fåg- flyger någon tid i luften.
larna.
I
hela hana väsende och i magens konstruk-
förenar fyrfota djuren mel fåglarna;
tion har Lan nöra likbet med kamelen:
ban grymtar likt ett svin. låter tämja sig
som en bäst, har likt denne blifvit använd
som springare, och tess lopp öfsergår vi-
da i hastighet den snabbaste fullblods-
Vid fsktoriet i Pdor, vid floden
Senegel,
Lästs.
bade man två tama stutsar, af
hvilka den ene, fastän ing, lopp hastiga-
re, med tya negrer på ryggen, än den
snabbaste rashäst. Icke mivdre märkyär-
diga äro flädermössen, hvilka tillhöra bå-
de fågels och djurriket. Dessa djur äro
försedda med en skinuhinna nvisträckt e
mellan deras fram- och bakfötter, hvarige-
nom de ega förmåga alt flyga såsom en
fågel: Kroppen liknar en råältas, och lilit
detta djur ammar det sina ungar; under
Skjä-
len eller sjökallfvsen kan sägas vara den
Bintern ligger det i en viss dyala-
förbindande länken emellin fyrfötade dju-
ren och fiskarne: det är elt däggande djur
ock lefver bäde i vatten och på land: Sjö-
hästen eller valrossen i polarregionerna
är af samma nalnr och lefver stundom i
vallnel och stundom på isen,
Pingvinen kan betraktas som hufyud-
länken emellan fåglar och fiskar; den när-
mar sig fiskarne i anseende till såväl lef-
nadssätt som vanor; den lemnar sillan
ooratinet, och då andra yattenfäglar endast
simma på det elementets yta, dyker khan
ned i oceanens största djup. Flygfisken
Så snart fe
Sirutsen utgör kufvudlänken som |/norna blifva torra, måste djuret åter ned-
doppa i valtnet för alt sedan åler börja
flygten. ;
Då vi betrakta oceanens oräkneliga va-
relser och alster, finna vi ätsr de åtskil-
liga grader i förut, instinkt och förmö-
genbeter, som ådragit sig vår uppmärk-
Vi haf-
va all passera igenom en mängd af frem.
samhet på jordens fastare delar.
mande former, med fremmande förmnögen-
heter, till dess vi finna de animaliska ock
vegetabiliska rikena förenade hos hydran
eller polypen. Detta djur lefver i några
delar af oceanens omätliga djup. I Mes-
sinska sundet och i Engelska kanalen har
man funnit det höja sig till valtenytan
med armar 2 tio foli längden, Om man
delar det i tu, frambringar hvarje hallve,
igenom sin egen instinktiva och bildande
kraft, nya skott, hvilka snart ersälta deå
felande hälften, och på detta sält kan en
individ af detta slag föröka sig till ett
vräkneligt antal. Polypen i färskt vatten
vger samma fortplantnings-förmåga ige:
nom skolts utskjutande åt alla rigtinin.
gar. Under vintern lägger detta djur äf-
ven ägg, som utkläckas af vårvärmen, och
fortsätter derigenom sill species i bhändelse
al tillfälligheter under den kalla årstiden.
Vi måste nu återvända till länken som
sammanbinder fåglarne med de bevingade
insekterna. Den sköna honingsfågeln, der
föder
sig, såsom en del inseliter, endast af blom
minsta af det befjädrade slägtet,
strems doft och sötma och uppsamlar. fö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
