Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
itd
ger al sjöplamtor, svampväxter, keraller ,
oe. n. v. Mycket deraf synes för ögat så
mära, att man trorfsig kunna gripa med
handen, det;som ofia är 40 fot under
vattnel.
Hefsvattnet har en ganska bäsk smak,
af det biltersalt som deri finnes upplöst.
Mängden af detta salt är icke allestäden
lika I Röda hafvet terde ett skålpund
vatten innehålla 8 till 40 lod deraf, i an-
dra, t. ex. de nordligare hafren, knappt
4, kanske blott 2 lo.
men det är ej tillräckligt bevist, — att
bafsvattnet är dess mera salligt, ifrån ju
större djup uchi ju hetare region af jord-
Man antager, —
klotet det upphemtas. I de nordligaste
trakter är halten af salt obetydlig, och
då is från norra eller södra polens grann-
skap upptinar, får man ell alldeles salt-
frilt, således sött vatten. Ty saltet fryser
ej tillika med vattnet.
Hvarföre ruttnar ej halsvattnet? Det
står ju så stilla! Ginge det till förrutt-
nelse, så skulle allt if i bela naturen
förpestas och en allmän död blefve deraf
en verkan. — Vinden upprör hafvet, men
detta vill föga betyda, emedan den star-
kaste orkan kuappt sträcker sig till 15
alnar of dess djup. Mera gagmar synbar-
ligen vattnets sälta, emedan salt utgör ett
förvaringsmedel emot allt slags förrult-
selse; mycket gagna jemväl de beständi-
ga strömdragen och hyirflarne i hafvet
ech dess mångfaldiga ehuru ej likformiga
rörelse frän öster till vester; mycket äf-
ven ebb och flod, bvilken senare kan upp-
stiga, här blott 1; der hela 50 fot; myks
ket de sulkaner, som finnas på hafvets
djup, af hyiika stora rörelser och avall|
ofta förorsakas, och dunstmoln af väl
I :
ten och svafvel uppdrifvas mot skyarnez
Mest torde emellertid sjödjurena bhestäns
diga rörelser dertill bidraga.
I det hela rör vig hafvet ifrån öster
till vester, hvilket till större delen torde
härröra från jordens rörelse ombring sin
axel. Starkast sker det under vändkret-
sarna. Då nu derigenom vatinet drifves
met Amerikas kuster, uppkommer från
dem äfven elt ålerstömmande. Likväl må
man ej föreställa sig, att denna rörelse
alltid bibehåller sig lika; den beror tvert-
om af många omsländigheter, ivtager nu
en större nun mindre bredd, och är öm-
som kortare och längre. I Indiska ocea-
nen gär riginingen af de häftigt blåsan-
de Monsoons än till den molsatta si-
dan, stundom åfven från söder till norr,
Strömdragen i Atlantiska hafvet, hvil-
ket i allmänhet bar de betydligaste ström-
drag, gå ifrån vester till öster, säledes
ivertemot hafvets allmännaste rörelse, och
äro ofta så starka, alt man på dilresan
hehöfrer blott ett par dagar för samma
väg, som vid ålerresun fordrer 6 veckor.
— Liksom det i den öfre luften stundom
inträffar, att tvenne vindar gå i alldeles
molsalla rigtningar, si säges det ock va-
ra händelsen med åtskilliga strömdrag i
hafvet.
Det största strömdraget är ostridigt det,
som utgår ifrån Mexikanska hafsviken,
hyilken tillälfventyrs opphommit af ocea-
nens inträngande öster ifrån. Den genom
jordens kringsvängning och de beständigt
’blåsande östanvädren tillväxande vatten-
massam måste förskaffa sig aflopp och
skaffar sig detsamma mellan östra Floris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
