Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fabeln.
ders kammare och gret bittra tårar. Fram-
Den lilla Karl salt i sin mo-
för honom låg en uppslagen bok, hvilken
han med hbedröfvade blickar.
73
betraktade
Hvad var orsaken till Karls sorg
En lexa, som han ej kuude lära sig.
Hans moder hade befallt honom att lä-
sa en fabel och lära hälften af den utan-
till.
densamme var ej mer än älta rader.
Fabeln var ej stor, ty hälften af
Karl läste en lång stund och försökte
att ur minnet uppsäga det lästa, men få-
fängt! Redan vid andra raden stannade
han. Fastän modren flera gånger hjelpte
honom, hann han ej längre.
”Hära Barl”, sade modren, ”hvad kom-
mer ät dig i dag? I går lät jag dig ju
läsa samma fabel innantill och jag tycker
Är det
håglöshet? — Kan du ej din lexa till
alt du nu kunde lära dig den.
middagen, så får du ej följa med till far-
bror utan mäste stanna hemma.”
Vid dessa ord lemnade modren kamma-
ren och Karl satt nu ensam.
Efter en stund inträdde hans äldre sy-
ster Sofia och satte sig ned alt virka en
sypung, som hon ämnade gilva modren
på dennas namnsdag.
Hon hörde buru brodren snyftade och
gret och frågade efter orsaken till hans
bedröfvelse.
”Ack!” sade Karl, ”mamma har gett
mig en lexa och sagt att om jag ej kan
den utantill till middagen, så fär jag ej
följa med till farbror.”
”Nå!” svarade Sofia, ”hvarför gråter du
då? Det hjelper ju till intet. Torka du
dina ögon och var förnuftig. Försök all-
varsamt att lära hvad du skall.”
”Hvartill tjenar det? Jag vet förut att
jag ej kan lära den tråkiga fabeln. Den
är för svår för mig!”
"Men huru vet du det, kära Barl 2”
”Jag har. redan i går, läst den mer än
trellio gånger”. svarade brodren. ”men
ljag kan ej minnas en enda vad.”
”Så — Men
mamma hade gilvit dig endast en rad till
talar! säg
du 5
mig, om
lexa, tror du alt du kunde lärt dig den
lutantill?”
”Hvilken fråga!” ropade Karl: ”Tror du
alt jag är så enfaldig. Men fabeln är åtta
rader läng. Tänk dig bara, åtta rader!
Nej! den är för mycket svår för mig.”
”Hör du, Karl!” sade Sofia. ”Jag skall
bara att
skall för-
låra dig ett godt råd. Försök
lära dig den första raden. Jag
höra dig då du tycker att du kan den.
Har du lust?”
Karl nickade och läste ifrigt. Inom få
minuter kunde han utan fel ur minnet
uppläsa den första raden.
”Godt! Det gick ju förträffligt. Ser du
bara !” sade Sofia.
; "Ja, men hvad tjenar det till? Jag har
ju sju rader qvar.”
”Kunde du lära dig den första, så går
det också med den andra”, svarade systern.
Snart hade Karl lärt den. i
PFörsök nu med den tredje”, uppmun-
trade systern.
Äfven denna gäng gick det för sig och
snart kunde gossen hela Iexan.
Karl insåg nu alt han sjelf varit orsa-
ken till att det gick så långsamt, och fö-
resalle sig att i framtiden handla klokare.
Han gjorde äfven så och blef en för sina
år snäll gosse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
