Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 EOS.
N:o il
Sjunde läsningen.
Bär- och fruktviner. l*å senare rider
har man begy nt äfven i värt land att
tillvärka viner af frukter och bär. Dessa viner
äro äfven skadliga, dä de innehålla alkohol.
Det finnes nämligen jäsningsämnen äfven
pä äpplenas, bärens och andra fruktens skal
liksom på drufvornas. Då frukterna blifvit
sönderkrossade och deras saft utprässad,
förena sig dessa jäsningsämnen och de, som
finnas i luften, med saften och förskämma
den. De förvandla sockret i fruternas saft
till gas och alkohol.
Vi kunna ata äpplen och bären samt
andra frukter utan fara att blifva förgiftade
af alkohol, emedan jäsningsämnena icke
kunna förvandla safterna i dem till alkohol,
medan de äro i frukterna. Först sedan
saften utprässats kan den angripas af
jäsningsämnena.
Ingen bor tänka, att bär och fruktvinerna
äro oskadliga, därför att de innehålla blott
obetydligt alkohol, ty äfven en ringa mängd
alkohol har makt att leda en gosse pä
dryckenskapen sorgliga väg. Hvarje
drinkare har börjat med att först intaga litet
alkohol. Han har menat att »litet» icke kunde
skada honom; men detta lilla väkte hos
honom begär efter mera, och sä ville han
fortsättningsvis hafva allt mera.
Frukt- och bärviner, hvilka innehålla
alkohol, äro således äfven skadliga.
De finnas, hvilka mena, att då dessa
viner äro tillvärkade af goda och hälsosamma
frukter, så mäste äfven vinerna vara
hälsosamma. Men detta är ett misstag.
Jäsningsämnen förändra fruktsafterna genom att
förvandla sockret i dem till alkoholgift.
Åttonde läsningen.
öl. En del drycker, hvilka innehålla
alkohol, äro beredda af säd såsom råg och
korn.
Du påminner dig ju, att dessa sädesslag
innehålla stärkelse och att detta förvandlas
till socker, då du tuggar det. Stärkelsen i
säden förvandlas äfven till socker om sädeu
hålles varm och fuktig.
Detta inträffar då landtmannen sår säd i
sin åker. Jorden, i hvilken säden sås,
hålles fuktig genom regnet och uppvärmes af
solskenet, och snart begyner kornet att gro.
Om du smakar pä ett groende sädeskorn
så har det en söt smak. Stärkelsen i
säden har förvandlats till socker för att nära
den lilla grodden tills roten växt, sä att den
kan suga föda ur jorden.
Då säden skall begagnas till ölberedning,
sättes den icke i jorden för att gro, utan
hopas i en massa på ett ställe, där den
hålles varm och fuktig.
Då bryggaren ser de små groddarna skjuta
fram, vet han, att stärkelse i säden är
förvandlad till socker. Så upphettar han säden
för att döda groddämnen och förekomma
att de upptaga sockret.
Därefter målar han säden, som nu kallas
malt, och sätter detta i ett stort kar med
vatten. Sockret i maltet uppsuges af vattnet
och gör detta sött.
Pä detta satt får bryggaren af torr säd
en söt vätska som han bereder till en dryck,
hvilken innehåller alkohol.
Jäsningsämnet, som värkar på den söta
sädessaften, hvaraf öl beredes, utgöres af
gäst, som bryggaren sätter i karet. En del
jäsningsämne skulle måhända komma ifrån
luften, om ock ingen jäst blefve tillsatt, men
bryggaren föredrager att använda jäst. Han
tillsätter äfven humle, hvilket gifver ölet en
bitter smak.
Kort efter det jästen blifvit tillsatt i
sä-dessatsen. begynna små bubblor af gas att
uppstiga genom densamma och skum att
bildas på ytan. Bubblorna risa, att sockret
i vätskan blifvit förvandladt till gas och
alkohol.
Alkoholen försvinner icke likasom gasen,
utan kvarstannar i vätskan, görande
densamma giftig. Denna vätska kallas öl.
Ingen bör dricka Öl, ty det är
förgiftadt af alkohol.
Den gosse, som dricker Öl kommer snart
att bli mycket olika den gosse, som aldrig
smakat denna dryck eller mot hvad han
skulle varit, om han icke l>örjat dricka öl.
Alkoholen i ölet förslöar hans
själskrafter; han kan icke lära sig sina läxor sä väl:
han kan häller icke leka så hurtigt och käckt,
ty han är icke sa stark, som han skulle
vara utan att smaka öl.
öldrickning förstör en gosses utsikt
att bli en stark, klok eller god man.
T
Uttkiugfurs J. Sinielli ufruuMt» boktryckeri aktiebolag. Ib».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
