Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 EOS.
N:o il
Trettonde läsningen.
Blodkärlen. Hum når blodet hvarje del
,if vår kropp? Får det rinna fritt omkring
hvarsomhelst? Nej, ingalunda. Det inåstc
hålla sig inom små rör kallade blodkärl.
Dä du skär dig, har du skurit i något af
dessa små rör och blod rinner ut derifrån,
alldeles som vatten sprutar ut ifrån en
sprucken vattenslang.
Blodkärlen äro mycket olika till storleken.
Somliga är så tjocka som ditt lillfinger; andra
äro sä fina som det finaste härstrå. Men
huru fina dc än må vara, sii äro de dock
alla ihåliga rör, genom hvilka blodet kan
flyta.
Mähanda undrar du öfver huru blodet
kan föra näring till alla delar af kroppen,
om det alltid hålles innestängd t i
blodkärlen? Du kommer ju ihåg huru födan
öfvergår i blodet från magen genom att insugas
af dc fina blodskärlens tunna väggar. Den
går ut igen på samma sätt genom att sippra
ut genom blodkärlen, hvilka äro utbredda
öfver hela kroppen.
Hvarje del af kroppen har sin andel af
dessa fina blodkärl med väggar tunnare än
det finaste silkespapper. Det slags föda som
är nödvändigt för hvarje kroppsdel sipprar
ut genom de tunna väggarna, då den
kommer till stället, der den behöfves.
Hjertat. Hvad är det, tror du, som
haller blodet i rörelse i blodkärlen? Det flyter
ju icke ner för en höjd som en flod. Det
blod, som var nere i dina fötter för tvä eller
tre minuter sedan, år måhända nu i din
hand eller ditt hufvud.
Detta är en märkelig sak. Huru kan
blodet komma frän din fot upp till ditt
hufvud, da du stär upprätt? Det måste ju rinna
uppför backe; men blodet kan lika litet
som vatten göra det, rinna uppför en hojd.
Man bringar understundom vatten att flyta
uppfor höjder medels pumpmaskiner.
Åtskilliga märkvärdiga maskiner ha blifvit
upp-lulla för att pumpa vatten från källor och
floder upp i husen eller i vattenbehållare
upp på toppen af höga höjder.
Brand-sprutor trycka också vatten genom långa rör
högt upp in i brinnande hus.
Den underbaraste af alla
pumpntngsma-skiner är hjertat.
Du vet hvar ditt hjerta sitter, t)* du har
kännt det slå »dunk, dunk» i ditt bröst då
du sprungit.
Hjertat är icke en minut stilla. Det
pumpar alltid fram blodet genom blodkärlen;
men du märker icke alltid dess verksamhet.
Dä du springer, måste det slå snabbare för
att kunna ff| blodet att löpa hastigare än
då du är stilla, och derför känner du di-sv
slag.
Hjertat är ungefär sä stort som en
knyt-näfve och är indelad i fvra kamrar eller
ihåligheter. Dessa kamrar äro ställda två
och två ofvanför hvarandra lik rummen i
ett tvåvåningshus.
Modet flyter genom stora blodkärl in i
hjertats öfre kamrar tills att de äro fulla eller
nästan fulla. Så sammandraga sig hastigt
väggarna till dessa kamrar och utpressa
blodet ur dc öfra kamrarne till de nedre. Det
kan icke återvända till blodkärlen, emedan
små klaffar kallade välver lik tätt slutna
dörrar tillsluta öppningarna af blodkärlen och
förhindra blodet att vända tillbaka.
Då hjärtats nedre kamrar äro fylda,
sammandragas äfven dessas väggar och blodet
drifves ut i de blodkärl som för det från
hjärtat. Ungefär ett dricksglas blod
utsändes frän hjärtat för hvarje dess slag.
Arterer och vener. De blodkärl, hvilka
hemta blodet till hjertat, kallas vener. De.
som föra det derifrån, kallas arterer eller
pulsådror.
Det blod, som flyter till hjertat genom
venerna, rör sig jemt och långsamt likasom
en man, hvilken uttröttad återvänder hem
efter en läng resu.
Det blod, som rinner från hjertat genom
artererna, flyter brådstortadt med häftiga
stötar. På din handlofve kan du känna en
pulsåder svälla upp hvarje gång blodet
fram-sprutai genom densamma. Du kallar detta
»din puls». Doktorn vet genom att känna
pä pulsen, huru hastigt ditt hjerta slår tv
hvarje gång arteren sväller upp, har, en
frisk mängd blod från hjertat pressas fram
genom den samma. Hvarje ny mängd af
blod, som pa detta sätt stötes fram genom
blodkärlen, gifver en kraftig stöt åt den
framför befindiga blodmassan, och på detta
sätt hålles hela strömmen i rörelse genom
alla arterer.
(Forts.)
Halatngfur». J. Slæelii arfvingar* boktrycken aktiebolag. 1H»4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
