Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 >
N:o l6
EOS.
-f
3
Lilla Emilie var kanske den, som saknade
kisse Minka mest. Så en dag, ett par
månader därefter, då hon stod ute på gården,
så^ hon plötsligt den välliekanta gråa katten
komma smygande ut genom
trädgårdsgrinden. Mager och eländig såg hon ut. liar
en hvit kattunge 1 munnen, försiktigt och
ångslid| spejade hon flt alla sidor, sedan
släppte hon ungen midt pä gården och
for-svann hastigt öfver planket. Hon hade fort
dit sitt barn och sagt: »Jag fömår inte mera;
nu måste ni, mina vänner, ta hand om det!»
Emilie hade förstått henne. Hon bar
kattungen försiktigt och ömt in i sitt rum och
matade honom med mjölk ur en skd. Sedan
gjorde hon i ordning en mjuk bädd åt
honom i docksängen, och den lille sträckte
sig, mätt och belåten, slöt de plirande
ögonen och föll i sömn. Modern visade sig
aldrig mera, den lille var Emilies barn.
»Han skall fa ett fint namn», sade hon.
Men det hjälpte irke: »Tusse» kallade
pigorna honom, Tusse hette han och det fick
han också fortfarande heta. Huru långt
borta han än var, kom han alltid springande,
när han hörde det namnet.
Han växte och blef en stor vacker katt,
hvit med röd nos och en tjock svans, som
han kunde röra pä det uttrycksfullaste sätt
Han höll den rakt i vädret som en fana,
dä humöret stod högt, men stod det på
nollpunkten, krökte den sig p.i ett riktigt
hotande sätt. och dä var det rådligast, att
rnan aktade sig for Tusses klor. Men for
Emilie hade han endast sammetstassar; han
visade aldrig sina konster mot henne. Hon
skämde bort honom och ville ej alls tro, hvad
sotn berättades, art han icke var så dygdig
som han låtsade, utan d.i och då snappade
at sig en läckerbit i grannarnes kök. när
han kunde komma åt.
En solvarm söndagsförmiddag gick hon
af och an i trädgården .med katten efter
sig. Hans hvita pels lyste mellan de
mörkröda pionerna, som stodo i led utmed
gängen: de grönaktiga ögonen spelade i
hufvudet på honom och följde begärligt de
ljusgula och rödbrokiga fjärilar, som fladdrade
törbi honom uppe i luften. Hans jaktlust
tar ständigt vaken, han lyssnade och
iakttog, som om han varit ett rofdjur 1 en
tropisk skog; men satte Emilie sig på banken
och tog honom i knä, blef han åter det
tama husdjuret.
Kort».)
Huru du skall sköta din hälsa.
1 Fons.
I .uften ute i det frin är lik vattnet i
o-ccanen — den äi 1 ständig rörelse. I
.uften i ett tillstängdt ruin liknar vattnet i ett
rör, ett träsk eller cn dam. Dft
orenligheter komma dit, kvarstanna de der.
Understundom år den fria luften i mycket
svag rörelse. Man känner ilen knapt som
cn mild tläkt mot ansigtet. En annan gang
rör den sig i häftiga väderilar, som bringa
kläderna i oordning ni h rycker hatten fran
hufvudet. Detta kallas blast eller storm.
Såväl de milda vindfläktarna som stormarna
biilraga att rensa luften.
Äfven trad och växter hafva någonting att
skaffa med luftens renhållning. En del af
den luft vi utandas utgöres af just det, som
träden och växterna behöfva inandas genom
sina gröna blad för att de skola ktinna lefva.
Den luft soin strömmar emot våra öppna
fönster, drifver ut den orena luften öfver
skog och ängar, Inarest de giftiga
beståndsdelarna upptagas af träden och plantorna.
I’a detta sätt hålles luften ute ren så att
vi kunna inandas den.
Men vi äro ofta vårdslösa i att förskaffa
oss frisk luft. Vi stänga in oss i våra hus,
tillsluta alla våra fönster och dörrar ot h
inandas dålig luft åter och äter, görande
densamma sämre med hvarje andetag.
Våra hus borde vara sä bygda, att den
dåliga luften alltid kunde komma ut och
den friska luften in: men om vi bo i hus,
hvilka icke äro s;i inrättade, måste vi finna
pä utvägar att hålla luften ren. I varmt,
behagligt vader kunna vi hålla vara fönster
öppna hela tiden. Yfveo i kallt väder
måste vi öppna dem några gånger om dagen
om ock blott föi några minuter. Medan vi
göra detta, böra vi svepa kring oss en schal
eller duk om det skulle kännas kallt.
Dä inan frän den yttre, friska luften kom
mer in i ett rum, underrättas man genom
näsan ganska hastigt 0111 huruvida luften
inne ar god eller dålig; men dà du vistad
en tid inne, vänjer sig din näsa vid den
dåliga luften och kan icke varna dig for
densamma.
Ett godt sätt att taga reda p.i om luften
i ett rum är god eller dftlig ar att gä ut på
några minuter och sedan komma tillbaka
Om luften d:i kännes instängd, behöfver
rummet vädras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
