Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:n 12 A 13
e o s. 91
det bjöd han eder, ty tron pà Gud är
engelns namn.
— I forna dunkla blomstergårdar den
goda engeln ofta går. En ros han alltid
troget vårdar som där bland andra
blommor står.
Ovanskligt skön den rosen blifvit, smekt
utaf engelns milda hand. Del dyra namn
man henne gifvit är kärleken till
fosterland.
O! bed att tron på Gud må följa dig,
hur vägen leder än. På fridens slig, på
stormons bölja må engeln bli ditt stöd,
din vän.
Den lilla blomman skall du bryta och
gå med den vid engelns hand. Du emot
intet bort skall byta din kärlek till ditt
fosterland.
Lilla Beppo och hans apa.
jojkarna kommo hem från skolan.
Muntra och skrattande halfssprungo
de gatan fram.
»Usch, att vi inte kunde få lof i
morgon. Och vi trodde det så säkert. Det
är ju kejsarens födelsedag» sade Ernsl.
»Visst inte, den blir först efter två
veckor!» invände Oskar.
»Puh, skall man gå och vänta så länge
på en lofdag ännu. Jag önskar jag aldrig
behöfde sitta på den tråkiga skolbänken*»
utbrast Ernst.
> Nej, ulan bara gå danga omkring och
sedan bli så dum som en bässe!» svarade
Oskar.
»Jaha, det är nog lätt för dig att säga,
du som legal på latbänken bela sista
året» sade Emil.
»Tror du, atl jag skulle önskal delta,
men jug måste ju vistas med min far då
han ville ha" mig med sig i Italien»,
svarade Oskar.
»Italien, håhå, jaja, det dugde för dig
att få vara där. Den som fått det!»
suckade Fridolf.
»Hallå gossar, sen I pojken med apan!»
Alla gossarna sprungo öfver till andra
sidan af gatan. Där stod en liten
italienare med sin apa i famnen. Den sträckte
fram sin (jäderprydda hall och bockade
hell finurligt. Gossarna fingo brådtom atl
grabbla i fickorna efter en slant. Några
hade; andra icke. Italienarn smålog och
lyftade på hatten och tackade.
»Seså Oskar, visa att du kan italienska»
sade gossarna och pullade i Oskar.
Oskar tilltalade den lilla italienaren på
hans modersmål. Gossens ögon begynte
stråla och han gaf sig i ett ifrigt samtal
med Oskar. Hans lilliga anlete
återspeglade alt hvad han yttrade, ibland
skrattade han, ibland såg han åter så
innerligt sorgsen ut, engång stodo hans svarta
ögon alldeles fulla med tårar. De öfriga
gossarna lyssnade nyfiket på de
främmande tøuden.
Slutligen räkte Oskar sin hand åt den
lilla främlingen som lifligt skakade den.
»Kom nu, så gå vi; jag skall berätta
Eder litet af hvad han sagt» sade Oskar.
»Beppo heter ban» berättade Oskar
»han har vandrat omkring altscdan han
var åtta år, nu är han tolf är. Då hans
fader dog voro de mycket faltiga. Beppo
fick af en rik slägling så myckel
penningar all han kunde köpa sig den lilla apan.
Så måsle ban bege sig ut i världen för
att förtjäna sitt bröd».
»Har han icke gåtl i någon skolaj?»
frågade Emil.
»Det har hau aldrig; ban kan hvarken
läsa eller skrifva-
»Prosit Ernsl, där liar du ditt ideal.
Tank dig all aldrig behöfva silta på
skolbänken utan bara få vandra omkring och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
