Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’j
EOS.
N.-|| |j A IX
Men prinsessan bad honom om
ursäkt för att hon icke kunde tillmötesgå
hans önskningar. Hon var trolofvad
med en prins, skulle gifta sig med
honom och bli kejsarinna.
Då han hörde detta, sprang den
ståtlige riddaren upp och i nästa
ögonblick stod ban framför prinsessan i sin
rätta skepnad såsom den fruktansvärda
bärganden. Med en röst som ljöd
såsom åskans dån i molnen berättade
ban, att hau trollat fram bela detta
slott hundra mil i jordens innandöme,
att dot var omgifvet af en trädgård,
som var tio mil lång på alla sidor
med fågelsång, källsprång, solsken
och blommor och att det.ta skulle
vara hennes. Men hon skulle först bli
hans.
Prinsessau grät och bad, men
bärganden blef däröfver än mera förbittrad
och försvann slutligen under ett så
fasligt buller, att det hördes som om
bela bärget störtat samman.
Prinsessan vågade sig nu ut ifrån
rummet och vandrade igenom den ena
sälen efter den andra, den ena
härligare och präktigare än den andra.
Hon hade allt hvad hon kunde önska
sig: god mat, sköna frukter, barliga
blomster, sjungande foglar, strålande
solsken. Men hvad hjälpte det henne,
då hon var alldeles ensam om dagarna.
Blott bärganden infann sig
regelbundet och plågade henne med böner om
att hon ville bli hans hustru.
En dag utbröt hon i förtviflan. då
ban åter länge utbjudit åt henu»* sina
skatter: „ Ack, hvad bryr jag mig om
alla dessa liflösa skatter! Tror du att
sådant kan göra en människa glad.
Nej, skaffa hit mina leksystrar, så
skall jag måhända höra på hvad du
säger!"
Då smålog bärganden af glädje ot h
försvann. En timme senare kom han
tillbaka med en korg rofvor i »na
handen och en staf i den audra.
Han framtog ur korgen trettio friska
unga rofvor och radade dem framför
prinsessan. Därpå bad hau henne
beröra rofvorna, en i sender med stafven
och samtidigt tänka på en af
leksystrarna; hon skalle då fil erfara, huru
lätt ban kände uppfylla hennes
önskningar.
Prinsessan tog stafven, tänkte xned
innerlig längtan på den af leksystrarna
som hon mest hållit af. rörde så vid
en af rofvorna och se — i samma
ögonbliok stod dt?nna framfor henne.
Med ett gläd jerop flög prinsessan henne
om halsen kysste henne och tryckte
henne i sina annar. Meu derpå slet
hon sig lös för att pröfva trollstafvens
värkan på de andra rofvorna. Snart
hade hon alla sina leksystrar samlade
hos sig; hou glömde för ögonblicket
all sin sorg och i spetsen för deu glada
skarau ilade bon genom salarna tör att
förevisa alla sina härligheter.
De följande dagarna försvunno i
fröjd och glädje; till och med emot
bärganden var prinsessan vänlig och
mild. Men en morgon då de Wettio
furstebarnen trädde in till deras unga
härskarinna, sågo de alla så underligt
infallna och skrynkliga ut, stt
prinsessan blef likblek af förfäran. Hou
ville fora dem in i matsalen för att
styrka dem mod mat och dryck. Meu
iuUit medel hjälpte; om aftonen voro
de alla doda. Prinsessan emottog
bärganden med gråt och jämmer. Ja, det
kunde ju icke vara annorlunda, sade
han; när safterna i rofvorna torkade
in, måste de dö; men hon skulle icke
sörja så mycket däröfver. Han förde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
