Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N’:o 1»
månnder. Blott månen och stjärnorna
aamt norrskenet upplyser den
halfàrs-långa vinternatten. Hvaltiskkött är
deras enda föda. hvalfisktran deras
enda rofvet.
Och nära nordpolen är alt, jord och
hflf, fruset till ett isfält nnder den
eviga snöns tftcke. Har, i denna isens
och den evigt döda naturens sköte,
ligger Nordpolen.
Det Ar kallt på dessa trakter, må
du tro. Du, som sitter i den varma
stugan eller „moijar" dig bredvid
spisel-brasan, kan icke ha någon föreställning
härom. I sista vintras, då vi liade
det ganska skarpt, så att det stack i
näsan, tykte du visst att det var
någonting. Men sådant är bara blidt
väder vid Nordpolen. Hvem skulle
nu tro, att människor hry sig om att
färdas dit upp? Ingalunda skulle
Storgårds gammelfar ha lust att ta
sig ett skutt ditåt? Redan långt
söderut därifrån hota simmande väldiga
isberg krossa den djärfves skepp, som
vågar nalkas dessa näjder. Många
fartyg ha där smulats sönder, många
män där förlorat lifvet. Och då man
kommit nordligare, har skeppet frusit
fast och krossats till spillror; en
människas lif betyder där icke mycket.
Hon begrafvas i isen eller dör af
hunger. Iugen räddning finnos. Där
förgås så dou djärfve, som vågar sig dit
upp, i en köld, mot hvilken inga
kläder förmå skydda. Någon, som
kommer dit efteråt, finner möjligen i isen
inbäddadt ett benrangel såsom det enda
vittnesbördet om, att h&r engång
mänks-liga varelser omkommit. Hvilka de
varit veta blott stjarnorna och isblocken,
endast den vilda nord&nstormen bar
fört den sista hälsningen frän dem till
deu öfriga mänskligheten.
Och dock våga människor åter och
åter med en 6iiker död för ausiktet
resa dit npp. Hvad söka de dftr midt
i kölden och mörkret?
Det. i människoanden inueboende
kunskaps- och forskningsbegäret
drifver dem dit. Om än naturen är Rldrig
så öde och ofruktbar, så tänka de, att
människan ftr skapad till naturens
herre. Om än Ishafvet försvarar sig
mot hennes intrång med evig köld
och mörker och väldiga isberg, så är
människan dock mäktigare. Genom
sin andes kratt och vishet besegrar
hori alla dessa svårigheter. Vore än
Nordpolens vinternatt huru mörk och
lång som hälst, s& skall dook
människan med sin andes ljus uppeubara
dess hemligheter.
Du, käre läsare, har säkerligen många
gånger hört omtalas Nordenskjölds
färd kring norra Asien. Dess syfte
var icke uteslutande vetenskapligt, d.
v. s. att förekalla oss närmare kunskap
om dessa trakter, utan hade denna
färd också till mål att bereda en ny
väg för handelsfartygen.
Till Nordpolen har människan
drif-vits uteslutande af sitt
lorskningsbe-gär. Endast vetenskapen vinner något
på dessa färder.
Många framstående inäu hafva
funnit sin graf bland ismassorna under
sträfvan att nå fram till Nordpolen.
Men fortsättningsvis resa dit andra,
hvilka med mod i bröstet tillgodogöra
sig de föregåendes erfarenheter.
Norrmannen Friihjof Nansen begaf
sig 1893 på sitt fartyg pFram" på
Nordpolsfärd, säker på att lyckas och
bättre utrustad än någon af sina
föregångare.
Nansens namn har redan engång
förut nämts öfver hela den bildade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
