Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EOS.
N:o 21
igen. Sista gängen forstörde» det uf
gotherna. 2’/i sekel efter Kristi födelse.
Grunden till byggnaden lår ännu på
vår tid vid gräfningar hft anträffats.
Lennarts far höll nu upp några
ögonblick i sin berättelse, och under
tiden ’att Lennart och tänkte pä
hvilken skada dèt var, at| nian aldrig mer
kunde fä so do där storartade Sakerna,
men till Egypten skulle han då resa
när han blef stor, det var då ett som
är säkert! Slutligen frågade fadern
um han tröttnat för i kväll, men då
bad Lennart ändtligen att få böra slut
på historien.
— Gärna, min gosse, återtog hans
far, men vi få dock inte uppehålla oss
för länge därvid. — I en annan stad
i Mindre Asien, begynte han således
åter, hade en drottning vid namn
Artemisia, låtit uppresa en prägtig
grafvård At sin gemål, honung Mausolos.
Det var en .ganska stor byggnad, pä
hvilken Greklands skickligaste
bildhuggare och konstnärer arbetat Äfven
detta monnment är nu längesodan
förstördt, men stora och utmärkta
grift-byggnader kallas ännu i dag
mausoleer". Ruiner och bildhuggerier af
kung Mausolos’ graf äro pä senare
tider funna, däribland konungens
bildstod.
Fyrbåken få Pharan, en ö utanför
Alexandrias hamn i norra Egypten,
ansågs ooksA för ett af forntidens
ander. Den var bygd af marmor, åtta
våningar hög, kring hvilka löpte
gallerier, uppburna af präktiga pelare.
Under natten vägleddes de sjöfarande af
ett väldigt bål, som tändes på det fläta
taket, niea om dagen glänste själfva
marmorn så hvit, att fyrtornet syntes
vida omkring. Anda till nnder
medeltiden omtalas denna fyrbåk; men hur
och när den sedan förstördes, förtäljer
icke sägnen.
Det sjunde och kanske skönaste af
alla undervärken utgjordes, liksom det
första jag nämnde, också af en
kolossal gudabild. Men denna var en bild
af grekernas förnämste gudomlighet,
Jupiter eller Zeus, och var förfärdigad
af idel guld och elfenben, samt rikt
besatt med ädelstenar, Guden
före-stäldes sittande på en guldtron, skönt
utsirad, och höll i högra handen sin
spfra med en örn på spetsen, samt i
den vänstra en bild af segergudinnan.
Detta mästervärk var förfärdigadt af
Phidias, en at’ Greklands förnämste
bildhuggare, och det vftkte beundran
och häpnad icke endast genom sin
storlek och prakt, utan äfven genom
storheten och mästerskapet i
utförandet I åttahundrade år besöktes och
beundrades gudabilden i sitt tempel,
till dess slutligen äfven här en brand
lade konstvärket i aska. — Och detta
är nn i korthet historien om
forntidens sju underverk, min käre Lennart!
slöt fadren sin berättelse.
— Men det kau ju uppföras stora,
vackra byggnader nu för tiden också,
inföll gossen.
— Det vill jag visst inte förneka,
svarade fadren, men om man tänker
på hur folket i gamla tider sakoade
alla de mångfaldiga hjälpmedel af
maskiner och lätta fortskaffningsmedel,
hvilka nu finnas att tillgå, så förefalla
deras arbeten ànrtu i dag en
oupphunnen förebild för eftervärlden.
— Skulle man inte kunna hitta på
sjn under v ark nu för tiden Också?
vidhöll Lennart, hvilken som ett
värk-iigt nutid*barn ioke gärna ville att
nutiden i något skulle stå efter
forntiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
