Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
♦
EOS
Nni 2«
——»* klicketi-klick, klicketi-klack, läto
strumpstickorna ständigt. SA. snart
hon gick ut att spatsera, måste
stickstrumpan mod. Hon härå stickade,
stickade, stickade.
När det bita te, sade folket i byn:
En vacker dag blåser moster Dora
bort, hvem skall då sticka våra
strumpor.
Meu spfttøerfärderna atliipo
emellertid lyckligt rätt många blåsiga dagar,
och då upphörde folk så småningom
med sina spådomar. En gåug skulle
lrkvål olyckan inträffa.
Moster Dora var ute och grek och
tånkte på iätet annat, fin sitt garn och
sina blanka stickor, fastän alla vindar
voro lössläpta från norr, söder, öster
och väster. I yrande lek drefvo de
blad, grenar och papperslappar ntför
gatorna samt slogo till dörrar och
fönster midt för folks näsa. Redan
då moster Dora steg öfver sin
dörrtröskel, lyfte eu viudpivst lipuno några
decimeter från marlcen, men stälde
henne sedan helt nätt tillbaka på
trottoaren igen. Moster Dora fortsatte
helt lugnt sin vandring, sägande för
sig själf: två af viga, två räta. — Och
stickorna klingade sitt klicketi-klick,
klicketi-klick, klioketi-klack!
Dä hon kom till det hvita
kyrktornet, fattade en stark vindpust den
lilla varelsen med sin lnftiga arm ooh
förde henne blixtsnabt utom synhåll
med stickning och alt. Blott
|^arn-nystanet tappade moster Dora, i
brå-skan.
Kort därpå kom lilla Lina gående
gatan fram.
— Hvad är detta, sade bon. ooh
försökte få teg i något, som surrade
rundt på gatan. Något, som var
alldeles förrvkt, tykte hoti.
— Hvad Kr detta, sade lilla Mina,
som återvände från Bkolan med en
grilfoltaHa i ena hunden ooh en
ftppel-kart i den andra.
— Hvad är detta, sade lilla Finn.
som gick förbi i röd kappa och kjolarna
uppblåsta af vinden.
-n- Det är ètt stort gamuystan, sa’
Lina.
— Det är ett stort garnnystan, sa’
Mina.
Det är ett stort gamnystan, sa’
Fina.
— Men hvar är ändan? sa’ Lina.
, —1 Men hvar år ändan? ea’ Mina.
— Men hvar är ändan? sa’ Fina.
Där kommo gossar och flickor,
herrar och fruar från alla håll för att
höra, hvad det var för viktigt, de tre
små flickorna rådslogo om.
— Se, se, sade då någon! Där högt
öfver kyrktornet, flyger någonting.
Och de sågo ön liten punkt, som
liknade en pappersdrake, lätt och
muntert höja sig mot himmelen.
— Det är moster Dora, sa’ Lina.
— Det är moster Dora, sa’ Mina.
— Det är moster Dora, sa’ Fina.
— Så är det, sade alt folket, Och
det är moster Doras garnnystan, som
ligger här. Och alla tittade med
undran upp mot skyn, så länge, att det
värkte i nackarna of ansträngning.
— Ska’ vi hala ned henne? sa’ Lina»
— Ska’ vi bala ned henne? sa’ Mina.
— Ska’ vi bala ned henne? sa’ Fina.
Så började Mina och Lina att draga
ooh Fina att nysta-
Moster Dora blef alt större; hon kom
alt närmare ocb närmare, så att alla
igen kunde se henne sticka lika ifrigt
som någonsin, alldeles som om
ingenting markväidigt Lade händt. Kort
därefter hördes uppifrån luften moster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
