- Project Runeberg -  Eos. Tidskrift för barn och barnens vänner/Organ för Lärareföreningen Hälsa och Nykterhet / År 1896-1897 /
2:3

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:n 2

EOS.

ärende, hvarefter herr Alm berättade
bela tilldragelsen från föregående
aftonen. Rektorn kallade fram Magnns
till katedern.

„Är det sant, Kraft hvad denna
herre berättar om dig?" frågade han.

„Fullkomligt sant, herr Rektor"
svarade Magnus med låg röst.

„Jag skulle ej hafva trott detta"
mumlade rektorn tor sig; Magnus var
lians bästa och käraste elev. „Kan du
ej lämna någon förklaring öfver huru
du kommit till trädgården på kvällen?"

„Det kan jag eju svarade Magnus."

„Cenror, gå efter ris" befalde
rektorn — detta tilldrog sig nämligen i
den gamla goda tiden då det
vankades ,.klobba" i skolan.

Långe Tomas var censor deu dagen.
Han gick till skåput, hämtade klobban
ooh lade den på katedern ntan att se
på Magnus.

„Räck fram din hand!" befalde
rektor.

Magnns rftokte tigande fram banden.

Nu uppstod en liflig rörelse i den
bänkrad, där Tomas ocb de sex
gossarna, som trätlat Magnus satto.

Knut Lund steg upp „Herr Rektor,
får jag lof att berätta, huru det
hänger ihop" sade ban, och nu fick
rektorn och herr Alm höra bela historien.

Rektorns anlete ljusnade allt mer
ocb mer under Knuts berättelse.

„Jag gläder mig, att jag ej
misstagit mig om dig, min gosse" sade han
ocb lade handen på Magnus axel.
„Äfvenså jag", sade herr Alm ocb skakade
hand med honom. nDu kan komma i
kväll och f& de äpplen jag fraktade
da hade fuuderat på i g&r".

Vi sluta berättelsen me<l att
om-nämua, det ingen gosse på klassen från
den dagen kallade Magnns „ pultron"

eller „hare;" att långe Tomas blef
hatis varmaste vän och beundrare och
att Magnus utsågs till ordförande i
en klubb som pojkarna bildade unddr
höstterminen.

Hans, jättens besegrare.

feel< i tre afdelningar.

PERSONERNA i

Konungen Jätten.

Prinsessan. Fri ti, portvakten.

Mormodern, en gum- Rurik, en page.

mal puiuma. Hofskalden.

Hans. bennos burna- Spejaren»
horn.

(Forts, från N:0 1.)

Första afdelningen.

Andra uppträdet.

Prinsessan (med kläderna sömlerrifnu
och lockarna i oordning): Ack, låten
mig komma in. Det är så kallt där
ute, och stormen bar nästan slitit
sönder mina kläder. Jag skall bli eder
så tacksam (tager sitt jtärlband från
halsen). Se bär, dessa pärlor lämnar
jag i ersättning. (Betraktar Hans.)

Åh,

det är ju du, som i dag räddade mig
ur björneus famntag! Hvad jag är glad
att se dig åtar. (Räcker honom sin
hand).

Mormor (hastigt): Hvad vill det säga?
Har du, Hans, varit ihop med en
björn?

Prinsessan Kära mor, har han ej
berättat därom? Jo det har han visst.
Jag hade ridit ensam inåt skogen.
Där kom jag, utan att veta det, nära
björnlyan. En stor björn rasade
brummande ut och skulle säkert kramat
ihjäl mig, om ej Hans störtat emot
(,ForU. p& 6 sidan.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:49:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eos/18961897/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free