Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EOS.
N:<i 3
Kungen t Och lyckas du, kommer du
med din mormor till mitt kungliga
slott och hlir min egen gosse.
Prinsessan (gladt): Och så få vi leka
tillsammans. Ack så roligt, så roligt!
Hans [vördnadsfullt till kungen): Herre
kung, jag skulle be ännu om en sak.
Kungen: Ni’^ l&t höra,
Hans: Jo, jHg ber, att prinsessan ej
skulle behöfva gå med det långa
släpet och den tunga guldkronan på sitt
hufvud, ty hon har så svårt att
leka då.
Kungen (skrattar): Håhå, håhå, det
ar rätt att du tänker på andra! Välan,
vi få se. UofmSstarinnan har fasligt
mycket att säga i dessa saker, men
jag skall göra hvad jag kan. Och nu,
go’ vänner, låtom oss sluta vår
måltid. Väpnare, för bort vinflaskan! Vi
vilja ej här i Hans hem begagna det,
som Irnn anser vara farligt. Medan
vi äta, skola vi tala om Hans färd
till jättens slott. Och så hoppas jag
att vi alla kunna fë oss en hvilostund,
innan solen går upp, då Hans följer
oss ur denna skog. (Pågen för bort
vinbuteljen. Mia ,yttu sif/ vid
matbordet, förhänget faller,) (Fort«.)
rå
atbO
6n falsk vän.
Mim Pettersson. Aha, där ser jag,
att min gamla kamrat, Prisse
Andersson fått hig «t> präktigt ben. Det
skulle jag ha’ lust att smaka på. Nu
gäller det att vara klok [går till /Visse):
Morjens och goddag, gamla vän;
grufligt längesedan vi träffats. Huru mår
du?
Prisse Andersson (tittar mix*troget
bakom sig): Hvad vill du?
Mirre Åh kors, jag ville blott hälsa
på dig, ty jag bar riktigt saknat dig
på senare tider.
Prisse (för sig): Ilara inte saknaden
gäller mitt präktiga ben. Jag skall
hålla det i min mun. så kommer hon
ej it det.
Mirre (kommer närmare och lägger
sin tass kring Prisses hals). Kära
kamrat, huru ledsamt är det ej, att vi
numera så sällan träffas. Jag har så
fasligt mycket arbete med råttorna i
matbodan och mössen på vinden, så
att jag ej hinner prata med gamla
vänner. Men huru många gånger har
jag ej minnats våra glada upptåg och
muntra lekar och huru snäll och
vänlig du alltid var mot mig samt
försvarade mig mot Lundströms Moppe!
Prisse (rörd): Kommer du värkligen
ihåg allt det där, (lägger ned köttbenet
och slickar Mirre pu ryggen).
Mirre (napjxir köttbenet och kilar af):
Jo dn, och som minne af vårt sista
sammanträffande ger du mig visst detta
ben. Adjö med dig till härnäst!
Prisse (ensam, medan stora tårar trilla
ned för hans kindar). O, huru falsk
hon var. Köttbenet bryr jag mig ej
så mycket om. Men det sorgliga är,
att hon ljög att hon minnats mig och
att hon ännu höll af mig!
ßref till „eeS".
Kära „E0S4 din finska broder
„KOITTOu vill nu skrifva ett litet
bref och berätta dig, huru de fiuska
gossarna och flickorna i en skola djupt
inne i Finland gjorde. Alla barnen
ville mycket gärua ha tidningen. Meu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
