Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
EOS.
N:o i
Gossarnas och flickornas
repuplik,
af fnrbror Tnre.
♦ 4
" r det sannt, .;tr »let rikligt
«=?> sannt" brukade jag ulltid
Jnl \lß da .i "o var en liten
^ posse mb hörde historier
W eller berättelser, Om man
ila |varade mig t ex rncj,
det är ju bara en saga" sa tykte jag
historie» inte var värd fem penni
eu-gång Men svarade man „jo Ture, det
här är riktigt sant" sa kände jac mig
sa hjärtiunerligen nöjd och ville
vanligen höra berättelsen om igen.
Skulle det råka finnas dylika gossar
ocn flickor bland ..Eos" läsare, som jag
var, så är det mig en satiu fröjd att
genast i början af denna berättelse
säga, att den iir riktigt santi. Allting
i den har händt och tilldragit sig
precis som jag förtäljer det Jag blef själf
så grufligt lifvad, da jag hörde bcrät
tclsen att jag ej visste, huru fort jag
skulle kunna berätta den at er, gossar
och flickor.
Ni ha’ naturligtvis alla lekt, air. ui
föreställ kung ocb drottning. Men tänk
om ni rikligt vore det? Inte precis
kung, men någonting, som jag för min
del tycker iir finare nttinl. president fur
en republik, .la. vet ni hvad — det
finnes i Amerika, där mau träffar pa
så mycket annat märkvärdigt, ett rike,
hvars undersåtar äro bara tlickor och
gossar; där William George iir sjelf
president, där hela poliskaren består
af gossar; där man har bade senat,
domstolar m. m. m. m. soui hör till en
ordentlig stat. och hvilkas alla
medlemmar äro tlickor och gossar, hvilka styra
och döma, alldeles som var senat och
våra domstolar göra hos oss
Pyh, säger du. det där låter sfi
underligt, alt jag knapt vet om jag skull
tro det.
Tro pà bara, du, nc|i läs vidare sA
förstår du det hein.
Du liar ju hört omtalas aff äfven
frän några af våra städer i Finland
folkskolobarnen om sömmarna fa resa
uf till sakullude „feriekolonier.- 1 den
stora staden New-York i Amerika bor
en mycket god och vänlig herre vid
namu William liwjo. Man plagadr
nm somrarna låta en hel hop barn från
den stora stadens fattigaste delar komma
ut till siu stora landtegendom. Där
fingo de dröja hela sommaren och där
lärde ban dem. huru man kun förtjiüia
sitt bröd.
Emellertid växte antalet gossar och
tlickor så hastigt, alt det blef en
riktigt krånglig sak atl kunna hålla
ordning bland dem. Du kan förstå, att
det ej tar lätt att fä bukt pa nagra
hundra vilda gatpojkar. Man märker
nog minsann hvilket lefverne det kan
bli på en klass uf pur tiotal
rvälupp-fostrade" herrskapsbarn i våra skolor.
Men mr William George hittade pa
ett råd: ban beslöt aff lämna
ordningens upprätthållande åt barnen själfva.
Och uu inrättades ett samfund med
fullkomligt ordnad styrelse alldeles som
i det värkliga lifvet. Gossarnas arbete
bestod eller beslår af jordbruk,
trädgårdsarbete och snickeri; (likkornas i
hushållsgöromål och Sömnad. Alla
arbetare indelades i tre klasser: utlärda,
halflärda och olärda. De förstnämda*
arbete betalade med 90 cent, de
lialf-lärdas med 70 cent och de olärdas uied
50 cent. Barnens utgifter äro: tör en
måltid mat 10 cent, och för nattkvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
