Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EOS.
N:o fi
Gossarnas och flickornas
republik.
(Porta, frftn W-o 4.)
Hnru länge tmr »In dotta förhållande
räkto? Icke alltor länge. l>e lata
som blott ville roa sig. blefvo missnöjda
med att ej Ini" det sk godt .som de andra.
Men äfven dessa blefvo missnöjda.
..Hvarför skola vi, som arbeta, föda
dem, som äro för lutu att göra något.
Vilja de icke arbeta, så skola de icke
häller hafva någon mat.- Och sa
beslöt samhällets ,, senat" att. utfärda en
ny lag om. att en skatt härefter skulle
komma endast dem till godo som voro
sjnka eller träffats af olycka.
Och så — adjö med latmaskarna!
trossarna och flickorna lärde sig, alt
mat och klädsr icke växa pa träd utan
mästc arbetas fram. Då man ej vill
göra nytta och arbeta, får man hungra.
Många lättingar blefvo i denuu goda
skola flitiga och driftiga arbetare och
kunde hemföra Vackra summor vid
sommarens slut. En gosse förtjänade så
mycket, att han hela vintern igenom
kunde hnlla sina egna med potatis.
Men du må ej tro att alla barnen
voro änglar heller. Många bruto emot
samfundets lagar och måste
straffas-Samfundet har en egen polisstyrka som
är sammansatt at de bästa och raskaste
bland gossarna. Dessa måste, iunau de
antagas till sina tjänster lata sitr
examineras i läsning, skrifning, räkning,
historie och goografi. Gossarna blefvo mycket
intresserade häraf och begrepo nu, att
skolundervisningen icke är till blott för
att hindra gossar m-h flickor trau att
roa sig, utan alt densamme behöfves för
att göra vägen lättare för dem hela
lifvet igenmn.
Denna koloni, som ni här hört
omtalas, har haft så stor framgång, ntt man
ämnar på flera ställen i Förenta
Staterna inrätta dylika trossarna och
flik-korna lära sig där sä inånga goda.
nyttiga saker; framförallt lära de sig, att
den låte som ej vill arbeta, måste hungra.
Det tinnes många trossar och
flik-kor äfven hos oss. hvilka fà allting
färdigt både mat, skor. kläder, böcker och
nßjnn och ändå äro sa missnöjda och
sura som ättika. Dein skulle jäg hä
lust att skicka till
Oeorg-republik-före-ningen sà att do där finge (trbrta for
siff uppehälle. Nog skulle de snàrl
„grimasera" litet oiiiulro. du de petade
i kålsoppan eller mjölgröten och där
lärde de sig pà annat sätt att handskas
med slantarna än de nit göra.
Jåg hördeafen lärarinna, att hennes
flickor inte just hade brytt sig om att
läsa den hiir berättelsen. Hör ni,
(likkor, ni ären bestämdt alla sädana, som
bordt skickas till Amerika eftersom
pi iptf bryr cr (»ni att Jäsa det, som
ivr injltigt. Hkr nedan "Skrifver jag åt
eder en så vacker liten sång som jag
fann i »Skolbarnens Sångbok i Sverige"
Hvad fåglarne sjunga.
Gud signe dr kdra harnetaj de små.
Som flitigt arbeta ocb bedja;
Gud. signe de gamle med fockar (rå,
Som kunna likt barnen »ig gUldJa,
Nar blommorna knoppaa ön virén.
Ty rOdaste guld och itdelttrn,
Oe Äro lon snö vid polen,
Ocb fäfäng lusl med ett fagert sken
Ar dagg, lOtn torkar i solan.
Nar blommorna knoppas om vtran
Men arbete, kärlek, bön och tro,
Da bygga pl lifvets lycka.
De ti ut glädje i torftigt bo,
Ock b emm el med rotor smycka.
När blommorna knappat om vireo
Gud aigne arbeta, klrlek, bön
1 alla v At lefnads dagar’
Gud tjent alla de goda Irön,
Sam als i de grötva hagar.
När blommorna knoppas om vtrvn
-i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
