Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 6
EOS
5
dou Lappfolket liar varit till
gud-tjänat och reser hem. några i pnJka
andra på skidor. Alla hafva nu redan
hört om Kristus och känna korsurs
tecken. Matte de älska det så högt
som lille Sjuinui! Ä. J.
Peggys sparbössa.
^å vi j »Eos*4 sista nummer talade
om insamling för missionen, har
jag lust att berätta, huru ön tjänarinna
i Kngland gjorde.
Peggy — äro icke de engelska
niun-neu ibland lustiga! —- var mycket ifrig
att samla for missiod» och hade
skaffat sig en vacker, grönmålad sparbössa.
Men hoq, var, ijq fattig. |ljäjyitjnna,; snJH
ej haife mycket att ge norf. fton
visste emellertid, att om bössan kttiule
komma in till hennes rika herrskap,
hos hvilka det gick så mycket
främmande, skulle (let, ej dröja läng tid,
innan dan blef full.
Peggy hade ej mod att gä uied
sparbössan rakt till. frun, men hon hittade
på en annan utväg, Uiu aftonen jnnao
hon lade sig, föll hon på sina knän
och had riktigt iunerligt till Gud, uti
Han skulle taga saken om haml.
Andra dagen ställde bon sparbössan i
köket pa sin byrå och väntade, hvad
som komma skulle,
Yngsta barnet i familjen hette Amy,
och var en söt. liten Hicka, som alla
höllo aL En dag kom hon
inhoppandes i köket och såg den nya gröna
sparbössan.
„Kan jag fa don vackra asken frtr
att loka ntqd den?" had hon ifrigt.
„ilycket gärna’ sade Peggy med
hemlig glädje.
Amy sprang upp med sparbössan;
en half timme därefter ringde klockan
och Peggy blef inkallad till sitt
herrskap, Hon fick nu förklara ändaiuälet
ined sparbössan saiut redogjorde enkelt
,och vackert för det som hon hört pa
sista missionsmötet, där en missionär
berättat om de stackars, okunniga
hedningarnas nöd, och hum det vorp,
deras skyldighet*, hvilka redan hade
kunskap om Gud, att sända denna kunskap
till dum. i
Såväl herrn soui frun i huset
tycktes vara nöjda med Peggys berättelse
och frågade, om kun ej ville låta
spar-, bössan staduu inne i salongen, där den
skulle fa sta pa bordet bredvid de
granna bilderböckerna Hvilken
förändring for sparbössan, och hvem var
glad om ej Peggy!
Lilla Amy hade helt uppmärksamt
hört pä Peggy» berättelse, ooh hvarje
gång |det kom främmande, var hou
ifrig att få berätta om „de stackars
svarta som ej kände Gud, och hvilka
måste fä hjälp"1. 1 kunnen gissa, att det
/öll mångeu slant i sparbössan, som
slutligen blef sa full, så full, att da
den kom tillbaka till Peggy kunde den
sista liopennin icke mera ga längre ner
äu till hälften.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
