Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 2ft
EOS. ft
sora ej ville vara raetl i föreningen,
infunno sig där äfven och brukade
bombardera nykteristerna med stenar,
sä att mötena ofta blefvo afbrutna.
Men småningom växte föreningen, och
medlemmarne blefvo så många, att de
segrade i bataljerna ute vid ruinerna
och fingo sedan vara i fred.
Föreningens första 6tora företag var att ställa
till ett témöte. Två skolflickor som
äfven skrifvit in sig i föreningen,
ställde i ordning serveringen. Man
betalade 4 öre koppeu, och föreningen
hade ilärvid sin första inkomst på par
mark. Härigenom fingo de mod. Nästa
thcinöte var mycket, större, då togs
30 öre koppen, ocb man hade nil ren
iukomst på 75 kronor. För dessa
penningar köptes en silfvermedalj, hvilken
bestämdes för den medlem, som skulle
arbeta ifrigast ocb tala bäst.
Medlemmarna besökte värkstäder, skolor
ocb audra ställen, dit man lät dem få
tillträde, och talade i nykterhetssaken
samt värfvade medlemmar för sin
förening. Inom ej alltför många år hade
denna 800 medlemmar!
Brittiska förbundet för unge
absolutister.
År 1846 i oktober blef en föreniug
med ofvanstående namn grundad i
Edinburg nf mr. Johan Hope. Den begynte
med ett helt litet möte, men inom två
månader hade den öfver 2,000
medlemmar. Just förut, hade ett stort
nykterhetsmöte hållits i London där
man beslutat, „at,t särskild
uppmärksamhet borde ägnas åt och värksamma
raedel borde vidtagas tör att den
uppväxande generationen blefve föremål
för nykterhetsarbetet." Man beslöt att
icke förlora någon tid utan att raskt
gripa värket au. Skottland ställdo sig i
första ledet; år 1851 höll „Brittiska
förbundet för unge nykterister" ett möte
i Queeus Park i Edinburg som
öfverva-rades af 70,000 barn och deras anhöriga.
Rädda barnen! London blef ej långt
efter. Mr. John Esterbrooke, sora ännu
lefver och med hvilken den, som
meddelar detta i „Kylväjä" haft samtal
om saken, arbetade som missionär i
den sammanpackade och af tjufvar och
uslingar bebodda stadsdelen
Westminster i London. Han berättar härom:
„Under mitt arbete för Westminster.*?
eländiga bebyggare, _ inträdde jag en
dag i en usel koja bebodd, af en
försupen stackare jämte hans hustru. På
min uppmaning till dem att
underskrifva nykterhetslöftet och begynna
ett arbetssamt, gudfruktigt och
hederligt lif, svarade drinkaren: „Mr
Ester-brooke, det tjänar numera till
ingenting att predika för oss; vi äro
förlorade och måste få bränvin och öl för
att döfva samvetets förebråelser, annars
skulle vi bli galna. Men om Ni önskar
göra något värkligt godt" ropade han
„så rädda barnen/"
Första Hoppets Härs möte i London.
Kort därpå, år 1829 den 24 november
sågs en annons af mr Esterbrook i
tidningen „ Folkets Nykterhetsstandar"
däri ban tillkännager, att den 9
december kl. l/2 8 eft. ett Hoppets Härs
möte skulle hållas i den nya
nykterhetslokalen vid Pear gatan i
Westminster. Här bildades nu den första
Hoppets Härs förening’ lör London.
Möten höllos hvarje vecka ocb
lifva-des af vackra såuger och lektioner om
alkoholens inflytande på människans
kropp och själ. Mötena voro ända till
trängsel besökta och många hundrade
undertecknade nykterhetslöftet.
(Ports.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
