- Project Runeberg -  Eos. Tidskrift för barn och barnens vänner/Organ för Lärareföreningen Hälsa och Nykterhet / År 1896-1897 /
25:3

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:o 2ft

EOS.

ft

ocb ville lära sig mycket. Redan
tidigt måste han ut i lifvet för att
förtjäna sitt uppehälle. Det var ingen
förmånlig anställning ban först erhöll;
han blef nämligen springosse på en
af dessa stora jernvägslinier i Michigan.
Men han arbetade flitigt och
förtjänade litet extra genom att sälja
sötsaker och papper. — Han började
äfven att skrifva en tidning på egen
hand.

En vändpunkt till det bättre
inträffade genom en händelse vid Mount
Clemence station. En dag stod lille
Edison ute vid station då ban
observerade att ett litet barn —
stations-insvektorns dotter — hade vandrat ut
längs linien. Barnet var i en
förfärlig fara, ty ett iltåg kom i detsamma
med stark fart. Icke ett ögonblick
var att förlora! Edison sprang skynd-

samt midt framför det kommande
tåget, fattade hastigt den lilla flickan —
och bragte henne i säkerhet."

„Det var bra gjort!" utropade Karl.

„Ja — och stationsinspektorn var
så tacksam att han tog honom i sitt
hem och lärde honom telegrafera, för
att han därigenom kunde erhålla en
bättre plats. Han experimenterade
med de många olika instrument ban
ban hade att syssla med, blef mer och
mer intresserad och gjorde många
förbättringar och förenklingar i
maskineriet. Fonografen är endast ett af
resultaten af hans många experiment.

Nu tänker jag att Edisons lif visar
tillräckligt hvad en läraktig, flitig och
vetgirig gosse kan uppnå. — Men,
kära barn — tiden går. Skynda, en
annan gång skola vi se någon annan
uppfinning af den store Edison."

Han hade glömt en sak

ti fjerde våningen af mitt hus
bodde under flere års tid en liten
familj: mormor, mor ocli son.

Fadern var för länge sedan död, men
modern var en gudfruktig kvinua, en
som icke allenast läste och hörde Guds
ord utan äfven uppfyllde det.

Men så hjälpte också Gud henne, så
att hon kunde lefva glad och lycklig.
Egodelar hade hon visserligen icke
mycket, men af Guds rikes härligheter
hade hon sin del.

Hon arbetade flitigt. Den som till
sitt lifs rättesnöre uppställer: „Bed
och arbeta", den suckar och klagar
aldrig. Hon är stark, djärf och glad,
är till välsignelse för sig själf och
andra.

Enkans lilla son "Walter var utmärkt
begåfvad, och då han vuxit så stor,
att hau kunde slippa till en högre
skola, fick ban en frielevs plats.
Eftersom ban hade de största anlag för
matematik och teckning sattes han uti
en polytecknisk skola.

Snart märktes äfven, att ban var på
rätt bana. Han studerade ifrigt
byggnadskonsten.

Uti kamratkretsarna utsattes ban
naturligtvis för många frestelser, men
öfvervann dem genom att taga sin
tillflykt till Gud.

Efter fullgjord slutexamen bjöds han
af en kamrat till dennes hem ut på
landet. Längtande efter hvila mottog
ban med glädje denna inbjudning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:49:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eos/18961897/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free