Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ån det, fom Werldenwet, och länge har*befamat,
At fordran på beröm war Hennes gamla ratt?
Har många menjkors öde har
På tidens bölja re’n förrmmit,
Af hwilka likwäl alla funnit,
At Hon et rygte wärdig war,
T)et med fin dygd, fitt wett hon hunnit:
Som warit wittnen til den fkatt
Af tackfamhetens fkörd Hon minnit — —
Så gömmes Solen i wär natt;
Men Werlden glädjes, att hon brunnit.
Det fins en ftilla dygd, fom icke hopens blick,
Med flora äfwentyr förwånar,
Men, fom ined kännedom af fina ödens Jkick7
Frän den en måttad klokhet lånar,
Hwarmed hon, pä wår brantaflig,
Sä wäl förftär, at ackta fig,
Och gär fä jämn och trygg, med lugnet i et hjärta»
Dit, änger! du ej fmygit \ dig, *
Och lifwets ofta nog fd wälförtjenta fm är t a.
Med denna wishet och beröm
Dog Bifkopinnan ENGES TR ÖM,
Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
