Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marskalkarna av Frankrike - I - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kejsardöme. Levande samband med första kejsardömet
räckte bland senare tillkomna marskalkar ännu längre
fram, i ett par fall förbi Napoleon III. Marskalk
Vaillant, som såsom ung soldat varit med om reträtten
från Moskva, dog 1872, och Baraguey d’Hilliers, som
adertonårig sårats vid Leipzig, inte förrän 1878. Med
dem kunna de intressanta marskalkarna av Frankrike
tills vidare sägas sluta; ty andra kejsardömets aktiva
gestalter på området, Niel, Bazaine och MacMahon,
alstra endast svala känslor, och världskrigets mar-
skalkar äro ännu så länge svåra att riktigt få syn på
annat än som skyltar och schematiska äreminnes-
figurer. Kanske komma dessa senare en gång att te
sig personligt intressanta, också de; men det kan först
bli när rymden, omkring dem hunnit klarna en smula,
— efter det att, som Virgilius säger, själarnas oro och
alla dessa stora strider slumrat in, stillnade därigenom
att något litet stoft strötts över dem.
II.
På våren 1803 tog Amiensfreden slut. England för-
klarade Frankrike krig på nytt; raseriet på ömse sidor
var större än någonsin; och Förste Konsuln, nyss fred-
ligt fördjupad i lagstiftning och finansproblem, åter-
förvandlade sig snabbt till Europas åskmoln och drog
samman en armé i Boulogne, som vid tillfälle skulle
urladda sig förmedelst en plötslig kanalövergång och
ge Pitt och hans anhang en ordentlig läxa. Denna
armé, till en början officiellt kallad L’Armée des Côtes
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
