Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schweizare och landsknektar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sorts upp och nedvänd idealism, ett förakt för all nytto-
kalkyl: pä grund av den ömsesidiga skoningslösheten
blevo mötena mellan dem och landsknektarna långt
mera människoförödande även för dem själva än vad
fallet eljest skulle varit; men schweizarna ville nu en
gång ha det så, även om den egna livhanken fick sitta
emellan; och först frampå 1520-talet hör man talas
om perioder av så kallat ”gott krig” mellan dessa häda
parter, innebärande en förhandsöverenskommelse att
fångar skulle tagas. Återgång till ”ont krig” förekom
dock allt som oftast; så ännu vid Cerisole och kanske
senare. Ens respekt för mänskliga möjligheter i fråga
om sällsamma (och tyvärr oftast hemska) bisarrerier
kan lätt undergå en stegring när man begrundar ting
som dessa.
Vid Novara lyckades schweizarna för sista gången
att på egen hand och i stor stil, liksom vid Granson
och Murten, krossa en allsidigt sammansatt fientlig
armé uteslutande med spjuten. För ögonblicket upp-
trädande som intressenter i hertigdömet Milano, där
mot stora kontanter en ny hertig just satts upp av dem,
anlände de en kväll efter forcerade ilmarscher från
hemlandet till staden Novara, dit en belägrad garnison
landsmän kallat dem, och funno att den franska inva-
sionsarmén vid deras annalkande upphävt belägringen
och dragit sig ett stycke bort från staden. De unnade
sig en måltid och tre timmars vila, bröto därpå upp
till nattmarsch, med en styrka av åttatusen spjut, och
föllo i gryningen över fransmännen, tolvtusen man
krigsvant folk bak kanoner. Det franska artilleriet slog
50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
