Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lawrence of Lucknow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åtskilligt att invända; få torde ha haft hängivnare
vänner och mera fanatiska beundrare än han. ”Ingen
engelsman som varit i Indien”, säger en äldre biograf,
”har någonsin varit så älskad, ingen har någonsin för-
tjänat att vara så älskad som Sir Henry Lawrence”;
och J. L. Morison, hans senaste biograf (Lawrence oj
Lucknow; London, 1934), instämmer till fullo genom
att sätta detta citat som sin boks motto.
Han var i sanning en nobel natur, denne Henry
Lawrence, en karaktär av den sällsynta sort som allt-
mera förädlas under livets lopp; och hans levnad var
skön och tragisk. Från en synpunkt kan tragiken i
hans liv kortast uttryckas så, att medan han alltmera
älskades och nästan avgudades av de flesta som kommo
honom nära — indier såväl som européer, privata
vänner såväl som medarbetare och underlydande —,
fanns det i Indien två mycket viktiga personer som
efter hand, på grund av fundamentala skiljaktigheter
i temperament och idéer, hade allt svårare att draga
jämnt med honom och slutligen bröto hans bana när
han stod på höjden av förmåga och verksamhetslust:
den ene vicekonungen Lord Dalhousie, en på många
sätt stor vicekonung men en diktatorisk herre, som
tyckte illa om självständiga personligheter under sig
och som från början behandlade honom med en god
portion vresig högdragenhet och malplacerad vice-
kunglig pedagogik; den andre broder John, till en
början Henrys lojale och ytterst duglige underordnade,
senare hans jämnställde medarbetare, därpå hans träto-
broder rörande principerna för administrationen i
94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
