Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lawrence of Lucknow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inhemska indiska regementen. Guiderna (stundom kal-
lade God’s Own Guides), uppsattes först av Lawrence
såsom en utvald kär som alltid borde finnas där för-
hållandena bland bergen voro oroligast. Detta var det
stora och lyckliga skedet av hans liv, och hans hopp
var att förbli på denna sin post intill slutet, skattad och
älskad såväl av sina engelska medhjälpare som av det
folk han styrde.
Men 1849 efterträddes Lord Hardinge av Lord
Dalhousie, en hård och nitisk skotte, som inte gillade
annan makt i Indien än sin egen. Det så kallade andra
sikhkriget bröt ut under Lawrences tillfälliga frånvaro;
Pendjab annekterades och sattes under striktare för-
valtning, och Lawrence och hans metoder började be-
traktas med allt mera utpräglat officiellt misstroende.
Samtidigt kom Lawrence i administrativa konflikter
med sin närmaste medhjälpare, broder John, som allt
mera visade sig företräda den av Dalhousie uppskattade
byråkratiska riktningen. Slutligen, 1853, gjordes John
till Henrys efterträdare, under det denne sattes på en
ärofull plats i Rajputana, där han höll på att dö av
overksamhet och av sorg över den oförtjänta förvis-
ningen från sitt älskade Pendjab. Han sökte sin tröst
i religionen och i omfattande välgörenhet, grundade
stora uppfostringsanstalter för engelska soldatbarn
(som dittills fått fritt förfaras i läger och kvarter) och
annat mera samt bad ivrigt till Gud om befrielse från
alla känslor av köld mot sin broder, som nu satt där
han själv borde suttit och styrde Pendjab med hårdare
hand. Dalhousies politik med täta indragningar av in-
104
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>