Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skildringskonst, som bringar hans holländska och
flamska studier i erinringen.
Så är t. ex. fallet i den starkt genreartade
bilden Brunnsmästaren pä Medevi och hans söner (af
ar 1683). Taflan, som har en mycket dunkelbrun
kolorit, finnes på Gripsholm och är kanske vår
äldsta svenska genrebild. Bland hans många
djurbilder vill jag bl. a. fästa uppmärksamheten på
ett par fågeltaflor, som finnas i den s. k.
jaktpaviljongen på Drottningholm. A den ena se vi orrar
och rapphöns, dels sittande i barr- och löfträden, dels
letande sin föda på marken. De äro återgifna i
naturlig storlek, och den landskapliga ramen utgöres af
ett stycke uppsvensk natur. Vi ha utsikt öfver en
insjö i skimrande kvällsbelysning. Kärfva och mörka
stå strandens furor. Till höger höjer sig terrängen
i en oländig klippig höjd, där lingonris och
kryptogamer sticka fram och där enrisbusken envist klänger
sig fast. Lika svenskt, men slarfvigare måladt, är
landskapet i den andra taflan, som återger tjädrar i
sin naturliga omgifning och nästan för tanken på Bruno
Liljefors bekanta »Tjäderlek». Fåglarna äro till sina
vanor och rörelser väl studerade. I vår svenska
konsthistoria ha de båda bilderna ett onekligt intresse.
Ännu skickligare djurmalare är Ehrenstrahl i några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
