Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
flickunge med korta kjolar och utslaget hår. Men
han tyckte altid, att han var mest kär i henne,
när han ej såg henne. Om morgnarna, innan han
steg upp, låg han ofta med slutna ögon stilla och
fantiserade om, att hon föll i ån, och att han räddade
henne. Eller att det blef eldsvåda i prestgården,
och han rusade dit och tog henne på sina armar
och bar henne ut ur det brinnande huset. Och
hon kysste honom och kallade honom sin räddare.
Och hennes far kom och tryckte hans hand och
lofvade, att han skulle få henne till hustru, så fort
de båda blefvo stora.
Men det han hört i vedbo’n och stallet och
af brukets pojkar, var af en annan art. Och däraf
föddes andra, ännu obestämda, fastän retande
fantasier. Men då tänkte han aldrig på den lilla
fina prestgårdsflickan, sällan ens på någon bestämd
flicka als. Tänkte han på någon, så var det på
en storväxt, vacker koksa med frisk hy och fylliga
lemmar.
Vid denna tid hände det, att fadern vid
frukostbordet kom att nämna något om en piga på
bruket, som fått ett barn.
— Premz garcle aux enfants, sade modern
hastigt.
Erik hade lärt sig jämt så mycket franska, att
han visste, att »enfant» betydde barn. Nu
förstod han och, teg. Men han blef blodröd i
ansigtet och för att afleda alla misstankar började
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
