Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
endast kan, när gardinerna äro neddragna,
lampan är tänd, och intet arbete väntar.
Ute var det skymning. Tung och grå hängde
himmelen öfver domkyrkotornens trubbiga spetsar
och de gamla, krokiga byggnaderna, som ligga
rundt omkring. En kort, kall vindstöt svepte då
ocli då fram genom Sankt Eriks gränd, medan
gaslyktan midt emot brunnen lyste matt. Vattnet
vid kvarnfallet forsade häftigt fram under den tunna
isskorpan, och i luften flögo glesa, isiga snöflingor.
Grane gick öfver Dombron och in i ett hus
vid Sankt Pehrsgatan. Han kände en ordentlig
fruktan för, att Schultz skulle vara utgången, och
han gick för säkerhets skull in på gården och
tittade upp åt fönstret. Nej, det lyste verkligen.
Och med långa steg sprang han uppför trappan,
knackade lätt på dörren och steg in.
Det brann i kakelugnen och Schultz stod
framför brasan, medan han sakta makade om
bränderna med eldgaffeln. Han såg så besynnerlig ut,
att Grane tvekade och ett ögonblick blef stående
vid dörren.
— Stör jag dig?
— Nej, för ingen del.
Grane tog af sig öfverrocken och lade den
på sängen. Schultz började under tystnad att gå
fram och tillbaka på golfvet.
— Hur är det med dig? sade Grane till sist.
Har det händt något?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
