Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
tanke af Göthe. Människor, gjorda med maskin.
Det är lifvet^ man behagar glömma, under det man
går här och gräfvar ner sig i förlegad vetenskap
och egenkära fantasier. Ar ni inte trötta på
Upsala ibland? Säg uppriktigt. Det gamla Upsala
med alt det gråa, entoniga, banala och bredvid
detta alt sitt skräfvel om ungdomens vår och
ungdomens blomster. Fy för sju tusan.
Kandidat Abrahamson log trött och försökte
se mefistofelisk ut.
— Fråga Malmgren, ska’ ni få höra, hur mycket
vers han kan haspla ur sig om den saken.
Men Norström invände:
— Man arbetar mer nu i Upsala, och det är
altid en god sak.
— Ja, man arbetar, ja. Men hur? Arbetar
man med glädje och för att lära något? Nej, man
arbetar tungt och trögt för att få examen och
komma härifrån. Jag håller på min idé om
ho-munculusar. Det är vi allihop.
— Du öfverdrifver.
Norström lade det ena benet öfver det andra
och knäppte ihop sina händer med en liten knyck,
som såg mycket säker ut.
Schultz skrattade för sig själf, utap att svara,
på ett sätt, som retade Norström. Denne satt och
såg förnärmad ut, men sade intet.
Kandidat Abrahamson såg på klockan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
