Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•178
Och det är från detta själstillstånd, som
försoningen mellan de båda splittrade könen en gång
skall utgå, när den dag kommer, då de ömsesidigt
lära att fullt förstå — och förlåta hvarandra.–-
Det var en höstafton i Stockholm, Gaslågorna
på Norrbro brunno med gula, klara lågor, och
öfver de tomma gatorna och de höga, mörka
husen rörde sig molnen gråa och enformiga.
Grane stod i hörnet af Gnstaf Adolfs torg och
Norrbro. Han såg med oroliga ögonkast till
höger och vänster.
De gående blefvo alt färre, endast på afstånd
syntes här och där i det osäkra skenet från
gaslyktorna konturerna af en mänsklig gestalt, som
hastigt försvann vid ett gathörn.
Han bytte om plats och gick hastigt med
händerna i fickorna uppför Norrbro och tillbaka igen.
Hans steg voro ett litet grand osäkra, och ban
andades kort.
Plötsligt gick ban långsammare. En högrest
kvinlig gestalt, insvept i en fotsid kappa, kom
emot honom på trottoaren. När de möttes,
stannade båda och smålogo på en gång.
— Hvart ska ni gå så här sent?
— Jag ska gå hem.
— Får jag inte följa med er?
Hon skrattade utan att svara.
— Bor ni låugt bort? fortsatte han.
— Nej vars, det är bara en liten bit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
