Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•219
visserligen landsmännen inte mer bildade än andra
människor, men lian trodde, att man kunde vänta
utan att riskera altför stor förlust. Han hade nyss
blifvit väld till klubbmästare, och han begagnade
tillfället att tacka landsmännen för deras förtroende,
men när han var klubbmästare, måste han såsom
sådan hålla på de rättigheter, hvilka han — som
sagdt såsom sådan — ansåge för de vigtigaste.
Detta snillrika föredrag åhördes med ett tyst
jubel och hälsades vid dess slut med stormande bifall.
— Var det där kvickt? sade Grane till sin
sidoman. Han hade blifvit blek och umgicks ined
planer att uppträda.
— Alt skoj om punsch och flickor är kvickt här.
Häm! sade hans sidoman, som njöt af den andres
förbittring.
Nu begärdes ordet af en ung man, som först
denna termin blifvit junior. Han hade ett
energiskt, men lugnt ansigtsuttryck, och ett ironiskt
leende, som han tycktes finna ett nöje i att icke
dölja, spelade omkring hans läppar. Allas ögou
riktades på honom. Det var en otrolig djärfhet,
och de gamla studenterna skakade sina skalliga
hufvuden. Det borde finnas en lag, som hindrade
sådana där gröngölingar att få ordet.
— Det är min skyldighet, sade han, att inför
landsmännen erkänna, att det är jag, som inlemnat
förslaget om prenumeration på »Frifräsarn». Men
jag vill därvid erinra, att nationen redan utsträckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
